Akademiker starka på arbetsmarknaden – tuffare för nyexade

– Vi ser också en tydlig trend avseende hur nyexade hittar sitt första jobb där allt fler får jobb genom kontakter jämfört med tidigare. Under lågkonjunkturer brukar informella sökvägar, såsom kontakter, stå för en större andel av jobbförmedlingen.

Fyra av fem studenter har också ett extrajobb under sin studietid. Totalt uppger hälften att de hade ett extrajobb som var relevant för det nuvarande arbetet. Gruppen som har ett extrajobb med relevans för sin utbildning etablerar sig snabbare på arbetsmarknaden än de som inte har det.  

– Balans mellan arbete och fritid på sitt första jobb är nu den enskilt viktigaste faktorn vid första jobbet. Våra yngre ställer idag helt andra krav på arbetslivet än tidigare generationer vilket sänder en tydlig signal till arbetsgivare. 

• Läs hela rapporten Efter examen

– Siffrorna kring extrajobb och kontaktnät talar också sitt tydliga språk, att jobba extra under studietiden med något som har direkt koppling till utbildningen utgör ett bra sätt för våra yngre medlemmar att stärka sin konkurrenskraft. Extrajobb eller ideellt arbete bidrar också till ett utökad nätverk, säger Viktor Göransson. 

Fler fakta från undersökningen: 

• Andelen nyexade akademiker som har en anställning har minskat från 77 procent 2023 till 69 procent 2025. 
• Inom samtliga av Akavias professioner har en lägre andel fått en anställning efter examen jämfört med senaste rapport. Personalvetarna står för den största minskningen (21 procent) följt av samhällsvetarna (17 procent) och IT-akademikerna (10 procent), kommunikatörerna (8 procent), ekonomerna (7 procent), och juristerna (2 procent). 
• Osäkra anställningar har blivit vanligare. Prov- och tidsbegränsade anställningar är vanligast bland kommunikatörerna (45 procent), personalvetarna (41 procent) och samhällsvetarna (39 procent). 
• Fler får jobb genom kontakter och färre genom spontanansökningar. 25 procent fick sitt jobb genom kontakter 2025, jämfört med 18 procent 2023.  
• Andelen som läser vidare efter examen främst på grund av att de inte har fått jobb har ökat från drygt 2 procent 2023 till drygt 7 procent 2025. 
• Balans mellan arbete och fritid blir allt mer eftersträvansvärt vid första jobbet bland nyexaminerade. 45 procent anser att det är den viktigaste parametern. 
• Det lönar sig ekonomiskt att läsa vidare efter kandidatexamen samt att vara aktiv i sin löneförhandling och lämna ett löneanspråk. En magister/master-examen ger i snitt 1 300 kronor mer i ingångslön än en kandidatexamen och den som anger ett löneanspråk får i snitt 1 550 kronor mer i ingångslön. 
• Den som har ett relevant extrajobb för sin utbildning etablerar sig snabbare på arbetsmarknaden efter examen än den som inte haft det.