Studera på universitet med ADHD, autism eller annan funktionsnedsättning

Studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan få pedagogiskt stöd under sin utbildning. Stödet är till för att kompensera för svårigheter i studiesituationen, så att du kan studera på lika villkor.

För att få stöd krävs normalt:

• ett läkarintyg eller annan dokumentation
• att funktionsnedsättningen är varaktig
• att du ansöker via lärosätets system för pedagogiskt stöd

Exempel på funktionsnedsättningar som kan ge rätt till stöd:

• neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, ADD, autism och AST
• psykisk ohälsa
• syn- eller hörselnedsättning
• rörelsenedsättning
• kroniska sjukdomar
• dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter

Stödet utformas individuellt utifrån studentens behov.

Inlärningssvårigheter är vanligast bland juriststudenter

Akavias statistik visar att sex av hundra akademiker med funktionsnedsättning har inlärningssvårigheter, till exempel dyslexi. Diagnoserna är vanligare bland yngre medlemmar och väntas öka framöver.

Bland Akavias medlemsgrupper är dessa diagnoser vanligast bland jurister. Hela 19,5 procent av medlemmarna med funktionsnedsättning är juristutbildade.

– Det kan låta motsägelsefullt att just jurister ofta har inlärningssvårigheter, med tanke på att utbildningen är så texttung och detaljerad. Men kanske är det just de som har riktigt bra kompensatoriska strategier som tar sig igenom dessa studier, säger Ulrika Husmark, sakkunnig inom inkludering och diskriminering på Akavia.

Det visar att personer med inlärningssvårigheter kan klara akademiska studier mycket väl, särskilt när rätt stöd och strategier finns.

Du kan hitta mer information om funktionsnedsättningar och utmaningar i arbetslivet i Akavias rapport Tillgång eller till besvär.

Universitet och högskolor kan erbjuda flera former av organiserat studiestöd för studenter med funktionsnedsättning.

Exempel på stöd som kan erbjudas:

Anpassad examination

• längre skrivtid på tentamen

• ostörd tentamensmiljö

• muntlig examination

Anteckningsstöd

• En annan student kan föra anteckningar som du får ta del av efter föreläsningen.

Skrivassistans

• Vid exempelvis motoriska svårigheter kan en skrivassistent hjälpa till vid examination.

Mentor

• Många lärosäten erbjuder en mentor som hjälper till med struktur, planering och studieteknik.

Talböcker och anpassad kurslitteratur

• talböcker
• e-textböcker
• punktskriftsböcker

Synstöd

• Studenter med synnedsättning kan få en särskild synstödjare.

Tolkning

• teckenspråkstolkning
• skrivtolkning
• dövblindtolkning

Boendestöd

• Vissa studenter kan få stöd i vardagen via sin hemkommun, exempelvis hjälp med struktur i hemmet så att studierna fungerar bättre.

Studietips för dig med ADHD, autism eller NPF

Förutom organiserat studiestöd finns många strategier som kan göra studierna lättare.

Här är några tips från studenter med egna erfarenheter och organisationer som arbetar med NPF.

1. Skapa egna studievertyg

Identifiera vad som fungerar för dig. Testa exempelvis:

• färgkodade anteckningar
• korta sammanfattningar
• tydliga scheman
• digitala hjälpmedel eller AI-verktyg för att sammanfatta texter

2. Prioritera föreläsningar

Föreläsningar kan vara ett bra tillfälle att:

• ställa frågor
• få förklaringar
• komplettera kurslitteraturen

Spela gärna in föreläsningen på mobilen och lyssna igen senare.

3. Repetera på olika sätt

Att skriva om eller strukturera om dina anteckningar flera gånger kan hjälpa dig att minnas bättre.

4. Ta hjälp av personer i din närhet

Familj, vänner eller partner kan hjälpa till med exempelvis:

• planering av studier
• struktur i vardagen
• praktiska saker som matlagning eller ekonomi

5. Ha realistiska förväntningar

Den första terminen är ofta den tuffaste. Det kan ta tid att hitta rätt studieteknik.

6. Anpassa studietakten

Du kan ofta läsa i egen takt eller gå om kurser om det behövs.

7. Fokusera på framsteg

Motivation och rätt stöd kan göra stor skillnad. Fira dina framsteg och var stolt över det du klarar.

Så ansöker du om pedagogiskt stöd på universitet

Studenter ansöker om pedagogiskt stöd via det nationella systemet Nais.

Processen ser oftast ut så här:

1. Du gör en ansökan i Nais.
2. Du laddar upp dokumentation från vården.
3. Du träffar en samordnare på lärosätet.
4. Du får ett intyg med rekommenderade stödåtgärder.

Det är sedan lärare eller examinator som beslutar vilka anpassningar som kan genomföras i kursen.

Om du studerar vid flera lärosäten kan du ansöka om stöd vid flera universitet samtidigt.

Att studera på universitet eller högskola med ADHD, autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan innebära vissa utmaningar i studiesituationen. Många studenter upplever till exempel svårigheter med koncentration, planering och struktur när studierna kräver mycket självständigt arbete.

Det är viktigt att komma ihåg att utmaningarna ofta kan hanteras med rätt studieteknik, pedagogiskt stöd och individuella strategier. Här är några vanliga svårigheter som studenter med ADHD eller autism kan möta under universitetsstudier.

Svårt att koncentrera sig under längre studietid

Många studenter med ADHD upplever att det är svårt att behålla koncentrationen under längre studiestunder, särskilt när uppgiften känns monoton eller abstrakt.

Strategier som kan hjälpa:

• dela upp studierna i kortare arbetspass
• ta regelbundna pauser
• studera i en lugn och störningsfri miljö
• använda hörlurar eller ljuddämpande hjälpmedel

Att arbeta i korta och fokuserade intervaller kan göra det lättare att komma igång och hålla fokus.

Svårigheter med planering och struktur

Universitetsstudier kräver ofta att studenten själv planerar sitt arbete, läser kurslitteratur och håller koll på deadlines. För personer med ADHD eller autism kan detta vara en särskild utmaning.

Det kan till exempel handla om att:

• komma igång med större uppgifter
• dela upp arbetet i mindre delar
• hålla reda på flera parallella deadlines

Att använda digitala kalendrar, planeringsappar eller visuella scheman kan göra det lättare att skapa struktur i studierna.

Stora mängder kurslitteratur

Många utbildningar innehåller omfattande kurslitteratur och komplexa texter. För studenter med dyslexi, koncentrationssvårigheter eller informationsbearbetningssvårigheter kan det vara svårt att ta till sig stora textmängder.

Några strategier som kan hjälpa:

• läsa kortare avsnitt i taget
• göra egna sammanfattningar
• markera viktiga begrepp i texten
• använda talböcker eller digitala hjälpmedel

Stress och mental belastning

Studietakten på universitet kan vara hög och innebära flera parallella kurser. För vissa studenter med NPF kan detta leda till ökad stress eller mental trötthet.

Det kan därför vara viktigt att:

• planera in pauser och återhämtning
• läsa i en takt som fungerar för dig
• söka stöd från studenthälsan eller studievägledare

Att vara realistisk kring studietakt och arbetsbelastning kan göra studierna mer hållbara.

Att hitta rätt studieteknik

Många studenter med ADHD eller autism behöver testa olika studietekniker innan de hittar en metod som fungerar. Det är vanligt att strategierna utvecklas under de första terminerna.

Det kan till exempel handla om att:

• använda visuella planeringsverktyg
• arbeta i korta fokuserade pass
• repetera material på olika sätt

Med rätt stöd, struktur och studieteknik kan många studenter med ADHD eller autism genomföra universitetsstudier framgångsrikt.

Att studera på högskola eller universitet med ADHD, autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan innebära särskilda utmaningar – men också många möjligheter. Många studenter med NPF utvecklar egna strategier och effektiva studietekniker som gör att de klarar sina studier mycket bra.

Här är konkreta tips och metoder som kan hjälpa dig att plugga på universitet med ADHD eller autism, förbättra koncentrationen och hitta ett arbetssätt som fungerar i längden.

Studera på universitet med ADHD och autism – börja med struktur

Många studenter med ADHD upplever att den största utmaningen är struktur och planering. Universitetet innebär ofta mer självständigt arbete än gymnasiet, vilket kan göra det svårare att komma igång.

Ett första steg är därför att skapa en tydlig struktur för dina studier.

Tips:

• Gör en veckoplanering där du skriver in föreläsningar, lästid och pauser.
• Dela upp stora uppgifter i små delmoment.
• Sätt realistiska deadlines för varje steg.
• Använd digitala planeringsverktyg eller kalenderappar.

För många fungerar det bra att arbeta i kortare pass, till exempel 25–30 minuter, följt av en kort paus. Den metoden kallas ofta Pomodoro-tekniken och kan hjälpa dig att hålla fokus.

Så kan du förbättra koncentrationen vid studier

Koncentrationssvårigheter är vanligt vid ADHD. Studenter med autism kan uppleva att miljöer med många intryck gör det svårt att fokusera.

Några strategier kan göra stor skillnad.

Skapa en lugn studiemiljö

• välj en tyst plats i biblioteket
• använd hörlurar eller öronproppar
• studera på samma plats varje gång

Minimera distraktioner

• stäng av notiser på mobilen
• använd appar som blockerar sociala medier under studietid
• ha bara det material du behöver på skrivbordet

Planera in pauser

Att ta pauser regelbundet kan faktiskt öka koncentrationen. En kort promenad eller lite rörelse kan hjälpa hjärnan att återfå fokus.

Studieteknik för kurslitteratur när du har ADHD

Många universitetsutbildningar innehåller stora mängder kurslitteratur, vilket kan kännas överväldigande om du har koncentrationssvårigheter eller läs- och skrivsvårigheter.

Det finns flera sätt att göra läsningen mer hanterbar.

Bryt ner texten

• läs ett avsnitt i taget
• skriv korta sammanfattningar
• markera nyckelbegrepp

Använd flera sinnen

• lyssna på talböcker om det finns
• läs högt för dig själv
• kombinera läsning med anteckningar

Sammanfatta aktivt

Att skriva om innehållet med egna ord gör det lättare att minnas. Många studenter använder även AI-verktyg för att skapa sammanfattningar eller förklara svåra begrepp.

Här får du fler tips på lässtrategier för akademisk litteratur.

Smart anteckningsteknik under föreläsningar

Föreläsningar kan vara ett bra sätt att förstå kursinnehållet, särskilt om kurslitteraturen känns svår.

Tips:

• skriv kortfattade stödord istället för hela meningar
• färgkoda olika teman
• komplettera anteckningarna direkt efter föreläsningen

Om du har svårt att hinna med kan du också:

• spela in föreläsningen (om det är tillåtet)
• använda anteckningsstöd via universitetets pedagogiska stöd.

Hitta ett arbetssätt som passar din hjärna

Det finns ingen studieteknik som fungerar för alla. För studenter med ADHD eller autism är det ofta viktigast att testa olika metoder och hitta ett arbetssätt som passar just dig.

Frågor du kan ställa dig själv:

• När på dagen har jag bäst koncentration?
• Arbetar jag bäst i korta eller längre pass?
• Lär jag mig bäst genom att läsa, skriva eller lyssna?

Många studenter upptäcker att de fungerar bäst med tydliga rutiner, visuella planeringsverktyg och konkreta mål.

Kom ihåg: studieteknik är en process

Det är vanligt att det tar en eller två terminer innan studietekniken sitter. Många studenter med ADHD eller autism utvecklar gradvis strategier som gör studierna mer hanterbara.

Om något inte fungerar – prova en ny metod.

Med rätt stöd, studieteknik och planering kan universitetsstudier fungera mycket bra även för studenter med NPF.

Här kan du också läsa mer om att skapa strategier i arbetslivet vid ADHD eller autism.

Om du har ADHD, autism, dyslexi eller en annan varaktig funktionsnedsättning kan du ha rätt till pedagogiskt stöd under dina studier. Stödet finns för att du ska kunna studera på lika villkor som andra studenter.

Ansökan görs vanligtvis via det nationella systemet Nais, som används av de flesta universitet och högskolor i Sverige.

Här är en enkel guide över hur processen brukar gå till.

1. Antas till en utbildning

För att kunna ansöka om pedagogiskt stöd behöver du först vara antagen till ett universitet eller en högskola. När du har fått ditt antagningsbesked kan du påbörja ansökan om stöd.

Det är bra att göra ansökan så tidigt som möjligt, gärna redan innan terminen startar.

2. Ansök om stöd i systemet Nais

Nästa steg är att göra en ansökan i Nais, det nationella systemet för pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning.

I ansökan beskriver du:

• din funktionsnedsättning
• vilka svårigheter du upplever i studiesituationen
• vilket stöd du tror att du kan behöva

Du laddar också upp dokumentation från vården.

3. Ladda upp intyg från vården

För att få pedagogiskt stöd behöver du vanligtvis ett läkarintyg eller annat medicinskt intyg som visar att du har en varaktig funktionsnedsättning.

Intyget ska beskriva:

• din diagnos eller funktionsnedsättning
• hur den påverkar din studieförmåga

Om du är osäker på vilken dokumentation som krävs kan du kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på ditt lärosäte.

4. Träffa en samordnare för pedagogiskt stöd

Efter att du har skickat in din ansökan bokas ofta ett möte med en samordnare vid universitetet eller högskolan.

Under mötet pratar ni om:

• vilka utmaningar du har i studierna
• vilka stödåtgärder som kan hjälpa dig
• hur stödet fungerar i praktiken

Syftet är att hitta lösningar som gör att du kan klara studierna på bästa sätt.

5. Du får ett intyg med rekommenderade stödåtgärder

Efter mötet får du ett intyg där rekommenderade stödåtgärder står listade.

Det kan till exempel handla om:

• förlängd skrivtid vid tentamen
• anteckningsstöd
• mentor
• anpassad examination
• Intyget visar vilka stödåtgärder som kan vara aktuella för dig.

6. Lärare och examinator beslutar om anpassningar

Det är vanligtvis lärare eller examinator som beslutar vilka anpassningar som kan genomföras i en specifik kurs.

I de flesta fall följer lärare rekommendationerna i intyget, men vissa stödåtgärder kan behöva anpassas efter kursens upplägg.

7. Du kan ansöka om stöd vid flera lärosäten

Om du studerar vid flera universitet eller institutioner samtidigt, eller om du byter lärosäte, kan du ansöka om pedagogiskt stöd på flera ställen.

Det är alltid det aktuella lärosätet som beslutar om stöd i sina kurser.

Tips: ansök i god tid

Handläggningstiden kan variera mellan olika lärosäten. Därför är det klokt att ansöka om pedagogiskt stöd så tidigt som möjligt, gärna innan terminen börjar.

Det ökar chansen att stödet är på plats när dina studier startar.

Med rätt stöd kan många studenter med ADHD, autism eller andra funktionsnedsättningar genomföra sina studier framgångsrikt och ta examen.

Om du vet att du kommer behöva stöd under studierna är det bra att förbereda sig i god tid.

Kontakta studenthälsan

Studenthälsan kan hjälpa till med:

• rådgivning
• stöd i studiesituationen
• kontakter inom universitetet

Ansök om pedagogiskt stöd

Stöd ansöker du om via Nais, det nationella systemet för studenter med funktionsnedsättning.

Kontakta kommunen vid behov

Vissa kommuner erbjuder boendestöd för personer med exempelvis ADHD eller autism.

Prata med studievägledare eller lärare

Var tydlig med dina behov. Det kan göra det lättare att få rätt stöd från början.

Här svarar vi på några av de vanligaste frågorna om studier på högskola eller universitet med ADHD, autism eller andra funktionsnedsättningar.

Vad är NPF?

NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och omfattar bland annat ADHD, autism och Tourettes syndrom.

Kan man studera på universitet med ADHD eller autism?

Ja. Många personer med ADHD, autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) genomför högre utbildning och klarar studierna mycket bra. Med rätt studieteknik, struktur och pedagogiskt stöd kan studier på universitet fungera väl.

Kan man få extra tentatid vid ADHD?

Ja, det är vanligt att studenter med ADHD eller andra funktionsnedsättningar får förlängd skrivtid vid tentamen. Det kan också handla om andra anpassningar, till exempel att skriva i en lugnare tentamenssal eller få muntlig examination.

Vilket stöd kan man få på universitet om man har ADHD eller autism?

Universitet och högskolor kan erbjuda olika former av pedagogiskt stöd, till exempel:

• förlängd skrivtid vid tentamen
• anteckningsstöd
• mentor eller studiecoach
• talböcker och anpassad kurslitteratur
• skrivassistans
• anpassad examination

Vilket stöd du får beror på dina individuella behov.

Måste man ha en diagnos för att få pedagogiskt stöd?

Ja, i de flesta fall krävs dokumentation från vården, till exempel ett läkarintyg eller ett utlåtande från en psykolog. Intyget ska visa att du har en varaktig funktionsnedsättning som påverkar din studieförmåga.

Hur ansöker man om pedagogiskt stöd på universitet?

Ansökan görs vanligtvis via Nais, det nationella systemet för studenter med funktionsnedsättning. Där skickar du in din ansökan och laddar upp medicinsk dokumentation. Därefter får du oftast träffa en samordnare som går igenom vilket stöd du kan behöva.

Kan man få en mentor på universitet?

Ja. Många lärosäten erbjuder mentorstöd för studenter med funktionsnedsättning. En mentor kan hjälpa till med exempelvis:

• planering av studier
• struktur i vardagen
• studieteknik
• prioritering av uppgifter

Kan man studera i långsammare takt om man har ADHD?

Ja. Vissa studenter väljer att läsa i lägre studietakt eller ta färre kurser per termin. Det kan göra studierna mer hanterbara och minska stressen.

Vad gör man om studierna känns överväldigande?

Om studierna känns svåra kan det vara bra att:

• prata med studenthälsan
• kontakta en studievägledare
• ansöka om pedagogiskt stöd
• be om hjälp med studieteknik

Det finns ofta fler stödmöjligheter än många studenter känner till.

Kan man få hjälp med kurslitteratur om man har läs- och skrivsvårigheter?

Ja. Studenter med exempelvis dyslexi eller andra lässvårigheter kan ofta få tillgång till talböcker eller anpassad kurslitteratur via universitetet eller via Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Klarar personer med ADHD eller autism universitetsstudier?

Ja. Många studenter med NPF utvecklar egna strategier och effektiva studietekniker som gör att de klarar sina studier mycket bra. Med rätt stöd och planering kan universitetsstudier vara fullt möjliga.

Kan man få hjälp med studieteknik?

Ja. Många universitet erbjuder mentorer, studiestöd och vägledning kring studieteknik.