Studiehjälp för studenter med NPF eller andra funktionsnedsättningar

Experternas råd kring hur du fixar plugget

 Vi har sammanställt råd från studenter med egna funktionsnedsättningar, studie- och yrkesvägledare på Lunds universitet och Stockholms Universitet samt organisationer som jobbar för att underlätta för funktionsnedsatta såsom Attention.

• Anpassad examinationstid såsom längre skrivtid, ostörd tentamensmiljö och/eller muntlig tentamen. Att vara tvungen att skriva på ett visst sätt är vanligt för studenter med npf-diagnoser – och det brukar ta mycket tid.
• Du kan ha rätt till skrivassistans till exempel vid examination. En skrivassistens skriver det du muntligt förmedlar. Detta gäller exempelvis om du har motoriska svårigheter att skriva för hand. Lärosätet ska rekrytera en skrivassistent och berätta om hur det fungerar.
• Anteckningsstöd, exempelvis genom att en studiekamrat tar anteckningar som man sedan får ta del av.
• Vissa studenter kan få en mentor.
• Talböcker, e-textböcker, punktskriftsböcker.
• Studenter med synnedsättning kan ha rätt till synstöd, vilket innebär att en student med synnedsättning kan få assistans om tekniska hjälpmedel inte kan användas. Det är lärosätena som rekryterar synstödjare, och ska även berätta om hur det fungerar och vad som gäller.
• Teckenspråktolkning, skrivtolkning, dövblindtolkning.
• Du kan vara berättigad till en boendestödjare. Hör med din kommuns biståndshandläggare i första hand för att få veta om du är berättigad en boendestödjare. Boendestödjare kan i första hand ge hjälp i hemmet så att du kan fokusera på dina studier med mindre oro.

Tips till dig som har funktionsvariationer som exmeplvis autism, ADHD, andra kognitiva eller fysiska nedsättningar som du kan göra utan stöd från lärosätet.

• Skapa egna verktyg: Identifiera vad som funkar för dig, be om hjälp från exempelvis familj som känner dina egenskaper. Har du tex svårt att avsluta för att du blir uttråkad; prova att be om planeringshjälp av en släkting eller vän och sätt upp scheman för parallella projekt. Färgkoda dina anteckningar, gör kortare och förenklade sammanfattningar och om möjligt använd AI för sammanfattningar och förenklingar.
• Satsa på föreläsningar: Gå på alla föreläsningar och anteckna noga om du har svårt att läsa kurslitteraturen. Du kan spela in på din mobil och lyssna igen.
• Upplever du att uppmaningar att läsa en viss text är ett tvång som krockar med din diagnos? Prioritera att gå på föreläsningarna! Där kan du ställa frågor och få stöd.
• Repetera smart: Många som har en diagnos behöver lägga mycket tid på att repetera mer än studiekamraterna. Det är okej. Ett sätt är att skriva om anteckningarna från en föreläsning flera gånger. Att använda färgpennor för att koda är ett annat tips. 
• Involvera andra: Har du flyttat hemifrån för att studera på annan ort? Be om hjälp av familj, vänner eller partner för praktiska saker som att göra matlådor och frysa in, planering av skoluppgifter och struktur i studentboendet. Be om hjälp att skaffa autogiro för räkningar.
• Var snäll mot dig själv: Acceptera att studier kan vara tuffa, särskilt på heltid. Glöm inte att den första terminen ofta är den tuffaste innan du hittat dina strategier och kommit in i utbildningen.
• Tillåt misstag: Du kan ha rätt att gå om kurser, prata med ditt lärosäte för att hitta lösningar kring det. Gå om klasser om det behövs. Du utbildar dig för din skull –  glöm inte det, släpp prestigen i att inte ha samma studietakt som andra studenter. Ta pauser vid behov och hitta nya verktyg om något inte fungerar.
• Fokusera på framsteg: Kom ihåg att det är motivation och rätt hjälp som gör studierna möjliga. Var stolt över dina framsteg!

• Kontakta studenthälsan, eller annan hälsomottagning för studenter på din studieort och be om hjälp i god tid. Det är extra viktigt för dig som kanske inte har en familj eller vänner som har möjlighet att stötta dig. Har du en diagnos kan du också i vissa kommuner ha rätt till boendestöd om du behöver hjälp med vardagen, det gäller även dig som till exempel har en Npf-diagnos. Kontakta din hemkommun i första hand.
• Hälsomottagningar för studenter kan också hjälpa till med kontakter och praktiska saker som att fylla i rätt blanketter. Våga fråga vilket stöd du kan få. 
• Berätta det som är relevant för lärare eller studievägledare om dina behov och besvär – var tydlig för att få rätt stöd. Ta hjälp av tex familj om det är svårt att sätta ord på dina behov eller om du själv har svårt att sammanfatta dina utmaningar.
• Ansök om pedagogiskt stöd. Använd det nationella systemet Nais för att få ett intyg med rekommenderade stödåtgärder.

Här hittar du en samlingssida med information kring hur du med funktionsnedsättning kan ansöka om visst stöd.

• Det stöd som erbjuds studenter med funktionsnedsättning utgår ifrån de individuella behoven. Den som behöver pedagogiskt stöd ansöker om det i det nationella systemet Nais.
• Om ditt lärosäte inte finns med i Nais lista, kontakta det lärosäte du söker till för mer information.
• Efter ett möte eller samtal med en samordnare får studenten ett intyg med rekommenderade stödåtgärder.
• Du kan söka stöd hos flera lärosäten på samma gång, om du studerar vid flera institutioner samtidigt eller står i begrepp att byta.
• Det är institutionen, läraren eller examinatorn som beslutar om vilka stödåtgärder som är möjliga att bevilja.
• För att ansöka och beviljas stöd behöver din funktionsnedsättning bedömas som varaktig, och det krävs exempelvis läkarintyg.

• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF som till exempel Adhd, Add, autism, AST
• Psykisk ohälsa
• Syn- eller hörselnedsättningar
• Rörelsenedsättningar
• Kroniska sjukdomar
• Dyslexi