Förslaget innebär att ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, införs i brottsbalken och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps till fängelse i minst ett och ett halvt år.
– Utredningen som ligger till grund för propositionen tog ett betydligt bredare grepp och syftade till att se över hela den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel för att göra den mer ändamålsenlig och effektiv, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia.
Syftet med reformen är, enligt regeringen, att stärka förtroendet för offentlig verksamhet och göra det lättare att lagföra allvarliga fall av maktmissbruk, korruption och otillåten påverkan. Det nya brottet ska omfatta personer som i sin offentliga roll medvetet bryter mot regler för att gynna sig själva eller andra – eller för att missgynna någon på ett otillbörligt sätt.
Akavia är dock tveksamt till förslaget. Tillsammans med andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer har förbundet pekat på att dagens regelverk redan ger omfattande möjlighet att utkräva ansvar av offentligt anställda.
Förbundet varnar också för att den nya bestämmelsen är otydligt utformad och riskerar att få konsekvenser som går längre än nödvändigt.
– Vår uppfattning är att det hade varit bättre att presentera helheten med den skärpta lagstiftningen om korruption för riksdagen att ta ställning till. Nu plockar man ut en enda del, och det är inte en bra lösning om målet är att bekämpa korruption i samhället, säger Anna Nitzelius.
Akavia lyfter också risken för att otydliga straffrättsliga bestämmelser kan skapa osäkerhet och leda till ökad försiktighet i beslutsfattandet. I förlängningen kan finnas risk för att kompetensförsörjning i offentlig sektor försämras. Propositionen ska nu behandlas av riksdagen. Om den antas föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 augusti 2026.