Skärpta regler ska stoppa korruption

I sitt remissvar pekar Akavia på att ett effektivt antikorruptionsarbete inte kan bygga enbart på hårdare straff. I stället behövs utbildning, stöd och en kultur där det är enkelt att rapportera oegentligheter.

– Det behövs en rad åtgärder för att ge medarbetare rätt kunskap och rätt verktyg. Det förebyggande arbetet är viktigare än någonsin, säger Anna Nitzelius, sakkunnig inom förvaltningspolitik på Akavia.

Redan i en rapport från 2023 uppgav medlemmar att de får för lite utbildning på sina respektive arbetsplatser, de får för få etiska övningar och för lite stöd för att hantera korruptionsdilemman.

– Medarbetare måste få rätt verktyg för att upptäcka, rapportera och förhindra korruption, säger hon.

Fortsatt dialog i form av fokussamtal, panelsvar och direkta kontakter med medlemmar visar också att många är kritiska till förslagen om ett skärpt tjänstemannaansvar.

• Få veta mer om tjänstemännens uppdrag

– Det är tydligt att motståndet är stort. Akavias förvaltningspolitiska program, som är förankrat bland medlemmarna, visar också vår tydliga hållning i frågan, säger Anna Nitzelius.

Akavia är positiv till att tjänstefel även fortsättningsvis kopplas till myndighetsutövning och att mindre fall ska undantas. Däremot motsätter sig förbundet hårdare straff och snävare undantag och varnar för att det kan öka antalet åtal för små misstag och begränsa domstolars bedömningar.

Skarp kritik mot ny brottsrubricering

Det förslag som väcker störst oro är den nya brottsrubriceringen missbruk av offentlig ställning. Formuleringen “den som utövar offentlig tjänst eller offentligt uppdrag” beskrivs som så vag att den kan leda till både rättsosäkerhet och risk för dubbelbestraffning.

– Problemet är att ingen riktigt förstår vad bestämmelsen ska omfatta. Den är otydlig både i vad som ingår och i vem som kan hållas ansvarig, särskilt i till exempel offentlig upphandling där många aktörer samverkar genom flera led, säger Anna Nitzelius.

Kan förvärra kompetensförsörjningen

Det finns idag redan flera sätt att hålla tjänstemän ansvariga om de begår fel, till exempel genom arbetsrättsliga åtgärder, disciplinpåföljder eller åtal för tjänstefel.

– Förslagen skärper dessutom flera av dessa regler. Senast frågan utreddes, 2022, landade man i att tjänsteansvaret inte bör skärpas.

–  Däremot är det naturligtvis bra med en översyn. Förslagen av de redan gällande brotten som omfattar olika typer av oegentligheter är bra. Lagstiftning av det här slaget behöver löpande uppdateras för att möta nya utmaningar.

Ett återkommande tema i Akavias remissvar är risken att förslagen leder till mer rädsla, fler okynnesanmälningar och sämre arbetsmiljö för tjänstemän.

– Så här långtgående förslag riskerar att skapa tjänstemän som tvekar eller undviker att fatta beslut. Det kan också öka hot, våld och trakasserier – och det i en sektor där detta redan är vanligt, säger Anna Nitzelius.

Förbundet varnar också för att kompetensflykten från offentlig sektor kan öka.

– Många av våra medlemmar har utbildningar som efterfrågas i privat sektor, där lönerna dessutom ofta är högre. Förslagen riskerar att få fler att lämna – eller avstå från – offentlig sektor, säger hon.

Enligt Akavia väljer många offentlig sektor för att de vill bidra till samhällsutveckling och demokrati.

– Därför är det extra olyckligt när lagförslag riskerar att få dem att lämna. Tjänstemän inom offentlig sektor behövs – och de måste känna trygghet i sitt uppdrag. Jag tycker att man istället borde fundera över hur man kan stärka tjänstemännen, säger Anna Nitzelius.

Läs mer om Akavias politik här.