Från Swedish fika till Swedish AI?

Sverige har högt ställda mål om att vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som AI och ökad digitalisering kan ge. Men i en global kapplöpning där USA och Asien tävlar om ledartröjan är det svårt att slåss om pallplats. Inte minst när Sverige tappar placeringar i internationella jämförelser av AI-utvecklingen.

Frågan är då hur Sveriges kommande AI-strategi ska se ut? Kanske ska vi ställa oss frågan vad vi egentligen ska vara bäst i världen på? Entreprenören och AI-säkerhetsexperten Kristian Rönn föreslog nyligen i en debattartikel att Sverige borde fokusera på säkerhet och regler snarare än att konkurrera med amerikanska teknikjättar. Även AI-kommissionen har i sin färdplan föreslagit att Sverige ska ta en ledande roll i utvecklingen av säker och pålitlig AI, bland annat genom att inrätta ett institut för AI-säkerhet.

Enligt den AI-drivna sökmotorn Perplexity är Sverige internationellt mest känt för vårt starka välfärdssystem med en jämlik och transparent samhällsstruktur. Listan skulle kunna kompletteras med vår ovanligt höga nivå av mellanmänsklig tillit. Att vi generellt litar på varandra gör också att vi tenderar att lita på myndigheter, institutioner och gemensamma samhällsstrukturer.

Den svenska tilliten är guld värd och något vi bör ta fasta på i den svenska AI-utvecklingen. Genom att utveckla AI som är säker, pålitlig och transparent kan vi bibehålla och stärka den svenska tilliten. Här kan vi blicka österut och inspireras av vår lyckliga och bastubadande granne. Den finska huvudstaden Helsingfors har ett AI-register som ger insyn i de system som använder artificiell intelligens. Genom registret kan medborgarna också lämna respons och på så sätt bygga upp en interaktiv och människocentrerad artificiell intelligens.

Säker, pålitlig och transparent AI är också något som tilltalar yrkesverksamma akademiker. När vi ställer frågan till Akavias medlemmar om vilka faktorer som hindrar att den egna organisationen i större utsträckning använder AI är det tre teman som sticker ut. Vanligast är oro eller osäkerhet kring skyddet av känslig data. Andra vanliga hinder är osäkerhet kring juridiska konsekvenser av ökad AI-användning och att organisationen saknar kompetens och kunskap.

I en färsk ESO-rapport pekar Magnus Lodefalk, Erik Engberg och Aili Tang på att ökad AI-användning i offentlig sektor skulle kunna bidra till såväl ökad effektivitet som underlättad kompetensförsörjning. Det kräver dock att tekniken införs på bred front och att kompletterande investeringar görs. För en framgångsrik implementering krävs, enligt rapportförfattarna, ett strategiskt ledarskap, vägledning kring regelverk, satsningar på kompetensutveckling, samordning och samverkan samt forskning och utveckling. Bland annat föreslås inrättandet av ett organ eller en funktion som bevakar AI-utvecklingen från ett samhälleligt perspektiv.

AI beskrivs ofta som en transformativ teknologi med samma potential att påverka samhällsutvecklingen som ångmaskinen, elektrifieringen och internet men möjligen i ännu snabbare hastighet. Trots den snabba hastigheten kanske vi hinner stanna upp och fundera på vilken väg vi vill att den svenska AI-utvecklingen ska ta? Kanske är det nu vi går från Swedish fika till Swedish AI?