Flexibelt arbete kan påverka barnafödandet

Poängen är inte att distansarbete ensamt kan vända sjunkande födelsetal. Forskarna betonar att familjebildning påverkas av en rad faktorer såsom bostadsmarknad, ekonomisk trygghet, kostnader för barnomsorg och utbildning, normer och de karriärkostnader som fortfarande ofta faller tyngst på kvinnor. Men studien visar att arbetslivets flexibilitet kan vara en underskattad del av familjepolitiken.

När arbetet organiseras så att människor får större kontroll över tid, plats och vardagslogistik minskar friktionen mellan yrkesliv och familjeliv. Det kan i sin tur göra steget till att bilda eller utöka familj något lättare.

Flexibel vardag – fler barn?

En annan studie från Norge ger ytterligare stöd för att arbetslivets organisering påverkar familjebildning. Forskarna Bratsberg och Walther använder den första covidnedstängningen som ett slags naturligt experiment, där många yrken på kort tid fick en högre grad av flexibilitet genom distansarbete, minskad pendling och förändrade arbetstider.

• Till den norska studien om familjebildning och arbetslivets påverkan

Resultatet var en tydlig och varaktig ökning av födslar, särskilt bland de kvinnor som före pandemin arbetade i mer oflexibla och karriärintensiva yrken. Forskarna tolkar detta som att ökad flexibilitet minskade målkonflikten mellan karriär och familj. När arbetet blev lättare att anpassa till vardagens tidskrav ökade också möjligheten att realisera önskan om barn.

Studien är intressant eftersom den inte bara visar att flexibilitet kan underlätta livet efter att barnen har kommit, utan också att arbetslivets villkor kan påverka själva beslutet att bilda familj.

Flexibilitet avgör familjebeslut

Bland Akavias medlemmar finns en utbredd åsikt att ökad flexibilitet i arbetslivet kan underlätta beslutet att bilda eller utöka familjen. Tre av fyra pekar ut möjligheten att arbeta på distans som den viktigaste åtgärden, och 86 procent uppger att distans- eller hybridarbete har gjort det mycket eller ganska mycket lättare att balansera föräldraskap och arbete.

Samtidigt nås vi av rapporter om att arbetsgivare tvingar tillbaka sina anställda till kontoret, ofta utifrån förlegade idéer om var arbete bäst utförs och hur ansvar bäst utövas. Självklart är detta problematiskt för individen. Men det riskerar också att bli ett problem för Sveriges framtida kompetensförsörjning.

Om unga akademiker upplever att familjebildning kräver att karriären först är säkrad, att flexibilitet måste förhandlas fram som ett undantag och att arbetslivet inte är byggt för de första 18 åren av föräldraskap, då kommer fler att skjuta upp, tveka inför eller välja bort barn.

Därför bör flexibilitet inte behandlas som en trivselfråga eller en rest från pandemin. Det är en del av ett modernt, konkurrenskraftigt och familjevänligt arbetsliv. För politiken innebär det att familjepolitiken behöver breddas från ersättningsnivåer och ledighetssystem till att också handla om arbetslivets organisering.

För arbetsgivare innebär det att tillit, rimlig arbetsbelastning, flexibla arbetstider och möjlighet till distansarbete inte bara är verktyg för att behålla medarbetare här och nu, utan också investeringar i ett samhälle där fler faktiskt kan förena karriär med familj.