De flesta prognoser pekar på att både tjockleken på plånböckerna och tillväxten väntas öka under 2026. Detta till följd av lägre ränteläge, global tillväxt och expansiv finanspolitik. Förhoppningsvis innebär tillväxten bättre möjligheter både för privat sektor och bättre intäkter till offentlig sektor framåt.
Vi har några sämre år bakom oss. När reallönerna äntligen började stiga igen har vi gått igenom en segdragen lågkonjunktur som kostat många jobb, inte minst akademiker. Inte på två decennier har arbetslösheten bland personer med högskoleutbildning varit så hög, och det finns över 100 000 arbetslösa akademiker inskrivna vid Arbetsförmedlingen.
Få medlemmar är arbetslösa
Bland Akavias medlemmar har ungefär två procent anmält sig som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning från 1,5 procent sedan 2022, men sedan början av hösten sjunker nu arbetslösheten igen. Sannolikt finns fler arbetssökande eftersom vi vet att vissa väljer att komplettera sina studier, tar ut föräldraledighet eller tar konsultuppdrag utan full täckning i stället för att vara arbetslösa.
En grupp som finns med i låg grad är unga nyexaminerade akademiker, som ofta inte hunnit tjäna in någon arbetslöshetsförsäkring. Enligt Akavias återkommande arbetsmarknadsundersökning Efter Examen, som gjorts vartannat år sedan 60-talet, har arbetsmarknaden försvagats kraftigt för gruppen. Undersökningen visar att dagens arbetsmarknad för nyexaminerade är den sämsta sedan 2007. Andelen som är arbetslösa har ökat med 5 procentenheter sedan 2023, samtidigt som andelen som läser vidare för att de inte fått jobb också har ökat med 5 procentenheter.
Utmaningar kan också skapa nya kontakter
För den som haft oturen att komma ut i lågkonjunkturen gäller det att försöka göra något värdefullt under tiden. Komplettera utbildningen med något som arbetsmarknaden efterfrågar, ta ett mindre kvalificerat jobb som kan leda vidare och jobba på att utvidga sitt nätverk. För Akavias undersökningar visar tyvärr att vid lågkonjunktur ökar andelen som får jobb via kontakter, vilket är särskilt problematiskt med tanke på att storleken på kontaktnät ofta påverkas av socioekonomisk bakgrund. För dig som letar jobb kan det ändå vara värt att försöka knyta nya kontakter genom att gå på öppna seminarier, engagera sig ideellt eller försöka återuppta gamla bekantskaper.
Samtidigt driver Akavia på för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden på systemnivå, exempelvis genom att utvidga den sänkta arbetsgivaravgiften för unga upp till 23 år att även gälla nyexaminerade akademiker samt att tillskjuta medel till arbetet med arbetsmarknadskontakter och praktik vid universitet och högskolor.
AI-teknik påverkar främst ingångsjobb
Det finns sannolikt flera skäl till att arbetsmarknaden för nyexaminerade är tuff, inte minst lågkonjunkturen och stora kullar som går ut. Viss amerikansk forskning tyder på att implementeringen av AI-tekniken främst påverkar ingångsjobb, men det är svårt att veta hur det ser ut på den svenska arbetsmarknaden.
Vi vet i dag inte exakt hur AI kommer att påverka arbetsmarknaden. Vissa ledtrådar om vad som kan komma att hända kan vi däremot få av den forskning som fick 2025 års Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, oftast kallat Nobelpriset i ekonomi. Den belyser vad som driver ihållande tillväxt och säger oss en hel del om vad vi kan göra för att dra nytta av teknisk utveckling, exempelvis via AI. Teknikskiften genom historien visar oss att jobben inte blivit färre utan främst förändrats.
