Gå till Innehållet
blond kvinna i vit blus

Katrine Kielos, författare och ekonomijournalist

Katrine Kielos: ”Inte för sent att påverka din livslön”

Kvinnor är i dag ofta lika eller mer välutbildade än män. Ändå kvarstår skillnader i lön, livslön och ekonomisk självständighet.

Text: Sofia Callius

Lästid: 4 minuter

Publicerad: 6 oktober 2026

När författaren och ekonomijournalisten Katrine Kielos gästade Akavia för att tala om sin bok En kvinnas värde återkom hon flera gånger till samma tema: många av våra föreställningar om kvinnor och ekonomi bygger på myter som fortfarande påverkar arbetslivet.

Och de påverkar inte bara samhällets strukturer. De påverkar också hur kvinnor ser på sitt eget värde.

– Många kvinnor säger nej till sig själva innan någon annan ens har fått chansen att säga nej, säger hon.

Myten om att män alltid har varit familjeförsörjare

En av myterna som Kielos återkommer till är föreställningen att mannen historiskt varit familjens försörjare medan kvinnan tagit hand om hemmet.

Enligt henne stämmer det dåligt med historiska fakta. Kvinnor har genom historien bidragit till familjens försörjning på olika sätt, men mycket av deras arbete har inte synliggjorts i den ekonomiska historieskrivningen.

– Myten om att kvinnligt försörjningsarbete är något nytt gör det lätt att avfärda dagens jämställdhetsproblem som en tillfällig eftersläpning. Om kvinnor bara har varit på arbetsmarknaden i några decennier blir det lätt att säga att skillnaderna löser sig av sig själva med tiden. Då behöver ingen göra något, säger hon.

I boken beskriver hon hur kvinnor genom århundraden arbetat, investerat, drivit verksamheter och hanterat ekonomi, men att den historien ofta hamnat i skymundan.

Ditt viktigaste ekonomiska beslut: Att inte ge upp

Akavias statistik visar att skillnader i livslön fortfarande är betydande, även bland akademiker. Men det ekonomiskt viktigaste beslutet handlar enligt Kielos inte om aktieval eller sparstrategier.

Det handlar om att inte bestämma sig för att det redan är för sent.

– Löneskillnader mellan kvinnor och män uppstår ofta under småbarnsåren, när någon ska vara tillgänglig för familjen och det oftast blir kvinnan. Problemet är att många sedan behandlar det glappet som permanent.

Hon menar att många kvinnor avstår från att förhandla, byta jobb, söka chefsroller eller investera mer aktivt därför att de tror att tåget redan har gått.

– Men tåget har inte gått.

Förhandla hårdare än du tror

Vilket råd skulle hon ge till en kvinna mitt i karriären som vill stärka sin ekonomi under de kommande tio åren?

Svaret kommer snabbt.

– Fokusera på att få upp inkomsten. Genom att förhandla lönen eller byta jobb. Du har fortfarande halva arbetslivet kvar och en högre lön följer med dig i tjugo år, säger hon. Enligt henne fokuserar många för mycket på sparande och för lite på själva inkomsten.

– Några tusenlappar mer i lön gör nästan alltid större skillnad än några procentenheter högre avkastning på pengar du redan har sparat.

Budskapet till yngre akademikerkvinnor är ännu mer direkt:

– Förhandla mycket hårdare än du tror. Låt andra säga nej till dig hellre än att du säger nej till dig själv innan någon annan ens fått chansen.

"Jag kan inte så mycket om ekonomi"

Kielos menar att kvinnor ofta underskattar sitt ekonomiska kunnande. Därför finns det en särskild formulering hon tycker att man ska vara vaksam på.

– Alla fraser av typen ”jag kan inte så mycket om ekonomi” ska man notera hos sig själv och ifrågasätta.

Säg inte "jag är bra på samarbete". Säg att "projektet blev klart i tid för att jag fick ekonomi och IT att prata med varandra".

Hon ser den typen av självtvivel som en konsekvens av att kvinnor gång på gång har framställts som relativt nya deltagare i den ekonomiska världen, trots att deras ekonomiska historia i själva verket är lång.

Kan AI höja värdet på mänskliga kompetenser?

I slutet av webbinariet riktade Kielos blicken framåt. AI kan analysera information, producera text och automatisera arbetsuppgifter. Men det finns kompetenser som fortfarande är svåra att ersätta.

Dit hör sådant som samarbete, omdöme, konflikthantering och relationsbyggande. Det som ibland kallas "glue work", alltså det arbete som får människor och organisationer att fungera tillsammans.

Frågan är hur sådana insatser ska bli synliga och värderas på arbetsplatsen.
Kielos menar att det börjar med hur vi pratar om dem.

Alla fraser av typen ”jag kan inte så mycket om ekonomi” ska man notera hos sig själv och ifrågasätta.

– Börja med att se det hos andra. Säg högt när en kollega fått ett projekt att fungera, löst en konflikt eller sett till att rätt personer pratade med varandra.

När sådana insatser uppmärksammas blir de också lättare att värdera. Men hon menar att de dessutom behöver översättas till ett språk som organisationer belönar.

– Säg inte "jag är bra på samarbete". Säg att "projektet blev klart i tid för att jag fick ekonomi och IT att prata med varandra".

Flexibilitet kan bli en jämställdhetsfråga

I boken beskriver Kielos hur kvinnor historiskt ofta kombinerat försörjningsarbete med ansvar för hem och familj. Därför ser hon också dagens möjligheter till distansarbete och flexibla arbetstider som något potentiellt betydelsefullt.

På frågan om vilken betydelse ökad flexibilitet kan få för jämställdheten är svaret kort.

– Jag tror det är grundläggande.

Ekonomisk jämställdhet är inte en naturlag

Trots att jämställdhetsfrågorna ibland framställs som svårlösta är Katrine Kielos optimistisk. Hon avfärdar tanken att ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män skulle vara något oundvikligt.

– De ekonomiska strukturer vi lever med är skapade av människor och kan därför också förändras av människor.

Men det kräver att vi ifrågasätter de berättelser som fortfarande formar synen på kvinnor, arbete och pengar. Och kanske, menar hon, att färre kvinnor säger nej till sig själva innan någon annan hinner göra det.

Tre slutsatser från Katrine Kielos

  1. Kvinnor har alltid bidragit till familjers försörjning, men deras arbete har ofta osynliggjorts.

  2. Löneskillnader handlar inte bara om ekonomi utan också om föreställningar om värde, kompetens och risk.

  3. När AI förändrar arbetslivet kan mänskliga förmågor som samarbete, omdöme och relationsskapande bli ännu viktigare.

Läs mer om privatekonomi

Ung kvinna hemma vid dator som ler och tittar ut genom (ej synligt) fönster

Ditt första jobb kan påverka pensionen mer än du tror

Redan på första jobbet kan villkor som tjänstepension, kollektivavtal och lön få betydelse för den framtida ekonomin. Här är sju vanliga frågor och svar.

"I staten blir lönesamtalet extra viktigt"

Akademiker i staten stannar ofta länge och utvecklas i sin roll. Då blir den årliga lönerevisionen extra viktig och lönesamtalet en avgörande punkt.

Experten om ingångslön och nya karriärvägar

Sacos framtidsprognos pekar tydligt mot ökad efterfrågan på kompetens inom IT, teknik, säkerhet och delar av välfärden. Här hittar du Akavias nya rekommenderade ingångslöner för framtidens yrken.