madestam

Perspektiv på politik och valrörelse

Statsvetaren Jenny Madestam om de frågor som kan komma att dominera valrörelsen, om kontraktsparlamentarismens konsekvenser och om vägarna till politiskt inflytande.

Vi har intervjuat statsvetaren Jenny Madestam om vilka skiljelinjer som väntas prägla nästa valrörelse, hur förhandsförhandlade politiska uppgörelser påverkar det svenska beredningsväsendet och varför ungdomsförbunden fortsatt spelar en central roll i den politiska rekryteringen.

Ekonomin väntas dominera valrörelsen

Vilken fråga som blir den viktigaste i nästa valrörelse går inte att slå fast i förväg. Jenny Madestam bedömer ändå att valrörelsen i hög grad kommer att präglas av klassiska vänster–högerfrågor.

– Jag tror att valrörelsen kommer att kretsa kring frågor om skatter, försäkringssystem och privatisering. Både Socialdemokraterna och Moderaterna vill att valrörelsen ska handla om ekonomi, eftersom de bedömer att det gynnar dem.

Samtidigt understryker hon att valrörelser också kan påverkas av frågor som är svåra att förutse innan.

– Energifrågan präglade den förra valrörelsen och är fortfarande högaktuell. Förenklat uttryckt handlar den om att vara för eller emot kärnkraft.

När politiska överenskommelser görs i förväg

Januariavtalet och Tidöavtalet har gjort samarbetsavtal och kontraktsparlamentarism mer framträdande i svensk politik. Men enligt Jenny Madestam är det inte främst förekomsten av förhandsuppgörelser som är det intressanta, utan hur de påverkar det politiska beslutsfattandet.

– Svensk politik bygger på samarbete, kompromissande och förhandling. Det nya är kanske inte uppgörelserna i sig, utan att den politiska ledningen i vissa fall aktivt väljer att bortse från utredningskunskap i ambitionen att stävja vissa samhällsproblem.

Hon beskriver detta som ett perspektivskifte i svensk politik.

– Politik innebär alltid avvägningar och målkonflikter. I den tid vi lever i nu är det vissa perspektiv som prioriteras, och då tonas andra ned – även när tillgänglig kunskap talar i en annan riktning.

Vägen till politiskt inflytande går ofta genom ungdomsförbunden

Många engagerar sig politiskt redan under studietiden. Men för den som vill gå från opinionsbildning och organisering till formellt politiskt inflytande är vägen sällan friktionsfri.

Enligt Jenny Madestam spelar ungdomsförbunden fortfarande en avgörande roll för den som vill nå inflytelserika positioner inom svensk politik.

– Partierna är trögföränderliga organisationer och politiska uppdrag bygger på förtroende, vilket är svårt att etablera över en natt. Den som vill avancera behöver både visa vad den går för och bygga upp ett nätverk i organisationen som stödjer det interna avancemanget.

Samtidigt ser hon en tydlig spänning mellan partiernas interna logik och samtida förväntningar på snabb påverkan.

– Partierna vet att människor i dag inte vill ”koka kaffe i 25 år” för att få inflytande, utan vill kunna påverka direkt. Det är ett dilemma som har diskuterats sedan 1990-talet.

Fler vägar in i politiken behövs

Jenny Madestam menar också att rekryteringen till politiken inte enbart kan vila på de traditionella partiorganisationerna. Initiativ utanför partipolitiken kan fungera som kompletterande ingångar.

– Det är viktigt att engagera sig partipolitiskt. Demokratin och partierna mår bra av många olika perspektiv och erfarenheter, annars riskerar vi att få en mycket selektiv grupp politiker.

Så håller Jenny Madestam koll på politiken

För den som vill orientera sig i det politiska skeendet betonar Jenny Madestam vikten av kontinuerlig och bred nyhetskonsumtion.

– Jag tittar dagligen på Aktuellt och alltid på Agenda. Jag lyssnar också på P1 Morgon varje morgon och Studio Ett på eftermiddagen. Det ger mig en bred överblick över vad som händer i Sverige och i omvärlden.

Därutöver följer hon löpande nyhetsrapporteringen i dagspressen.

Under valrörelser intensifieras bevakningen ytterligare.

– I en valrörelse punktmarkerar jag partiledarna, följer dem i sociala medier och försöker ta del av alla typer av program där de medverkar. Politiska poddar är också en viktig källa, och där försöker jag välja ut dem som ger mest.