Gå till Innehållet
Hemmasittares föräldrar glöms bort i kompetenskrisen kvinna med blå blus och glasögon

Ulrika Husmark, sakkunnig i diskriminering och inkludering

Problematisk skolfrånvaro - hinder för kompetensförsörjning

Tusentals högutbildade kan inte använda sin kompetens eftersom samhällets stöd till hemmakämpare, ofta kallade hemmasittare, inte fungerar.

Text: Ulrika Husmark, sakkunnig i diskriminering och inkludering

Lästid: 3 minuter

Publicerad: 1 september 2026

Det rapporteras ofta om kompetensbrist på den svenska arbetsmarknaden. Trots det finns det tusentals akademiker som hindras från att fullt ut använda sina kunskaper och erfarenheter, därför att stödet kring deras barn brister. Det gäller inte minst föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, där bristande anpassningar i skolan många gånger leder till problematisk skolfrånvaro, vilket får direkta konsekvenser för föräldrarnas arbetsliv.

När politiker talar om kompetensbrist handlar diskussionen ofta om utbildningsplatser, matchning och rekrytering. Men betydligt mindre uppmärksamhet ägnas åt de akademiker som redan finns på arbetsmarknaden men begränsas i sina yrkesliv eftersom stödet kring deras barn är otillräckligt eller dåligt samordnat.

 

När stödet runt barnet brister tvingas många planera sina arbetsliv utifrån vad familjen klarar, snarare än utifrån var de gör störst nytta.

Akavias kommande rapport Dubbla jobb visar att var åttonde akademiker har barn med funktionsnedsättning och att sju av tio påverkas i sin arbetssituation. NPF är den vanligaste formen av funktionsnedsättning; åtta av tio har exempelvis ADHD eller autism. Dessutom har mer än var tredje funkisförälder barn med omfattande skolfrånvaro. Nästan tre av tio avstår karriärmöjligheter och ungefär var tionde har frånsagt sig eller blivit fråntagen arbetsuppgifter.

Det handlar inte om en liten grupp eller om människor som saknar drivkraft. Det handlar om specialister som vill ta ansvar, chefer som vill utveckla verksamheter och erfarna nyckelmedarbetare som vill fortsätta bidra. Men när stödet runt barnet brister tvingas många planera sina arbetsliv utifrån vad familjen klarar, snarare än utifrån var de gör störst nytta.

Föräldrar till barn med NPF beskriver ofta hur skolans krav, miljö och arbetssätt inte är tillräckligt anpassade. När ett barn inte klarar att vara i skolan och blir hemmakämpare, ofta kallade hemmasittare, hamnar ansvaret i praktiken ofta hos föräldrarna. De initierar och samordnar möten, hanterar kontakter med skola och vård, följer upp beslut och täcker upp när stödet runt barnet inte fungerar. Många blir projektledare i ett system som borde fungera utan deras ständiga närvaro.

Vi måste skapa förutsättningar för yrkesverksamma att använda sin fulla potential, även när de har ett omfattande omsorgsansvar.

Konsekvenserna märks inte bara hemma utan även på arbetsmarknaden. Akavias rapport visar att många funkisföräldrar väljer arbetsgivare, arbetsplats och till och med yrke utifrån vilken flexibilitet som erbjuds. Många föräldrar riskerar att hamna i mer begränsade roller eller stannar längre än tänkt hos arbetsgivare som erbjuder nödvändig flexibilitet.

Det innebär att kompetens inte alltid används där den gör mest nytta och att arbetsgivare går miste om erfarenhet och ledarskap, samtidigt som samhället förlorar skatteintäkter och värdefulla resurser.

Om Sverige vill lösa kompetensbristen räcker det därför inte att diskutera hur fler ska komma in på arbetsmarknaden. Vi måste också skapa förutsättningar för yrkesverksamma att använda sin fulla potential, även när de har ett omfattande omsorgsansvar.

Föräldrar till barn med NPF och andra funktionsnedsättningar vill arbeta, utvecklas och bidra. Med bättre stöd i skolan, tydligare samordning och ett arbetsliv som bygger på flexibilitet och tillit kan fler göra just det. Det är en vinst för familjen, arbetsgivaren och hela samhället.

Vad Akavia vill att arbetsgivare ska göra mer av:

  • Erbjud flexibelt och tillitsbaserat arbete. Om verksamheten tillåter, möjliggör distansarbete och flexibla arbetstider, och fokusera på medarbetares leverans och resultat snarare än arbetade timmar och fysisk närvaro.
  • Tillåt individanpassade och hållbara arbetslösningar. Skapa möjlighet till alternativa roller och arbetsuppgifter under perioder med förändrade förutsättningar, och minska sårbarheten genom teamarbete, andrahandsansvar och upparbetade konsultlösningar vid oplanerad frånvaro.
  • Inför individuella konton som ger ökad flexibilitet i ersättning. Med individuella konton kan anställda välja om de vill få ut en del av sin ersättning i pengar, semester, pensionsavsättningar eller kortare arbetstid, något som kan underlätta arbetslivet för funkisföräldrar.

Läs också

Jobb som passar autism och ADHD

Har du ADHD, autism eller ADD och funderar på vilket jobb som passar? Här är exempel på yrken och arbetsområden och hur du kan använda dina styrkor i dina karriärval.
Två kollegor i kontorsmiljö, en kvinna vänd mot fotografen och en man med ryggen mot fotografen samtalar engagerat. På bordet står en dator och det ligger en papperskalender mellan dem.

Att anställa och arbetsleda akademiker med funktionsnedsättning

Få praktiska tips som hjälper dig som chef att anställa, leda och stötta medarbetare med funktionsnedsättning.

Sverige har inte råd att förlora funkisföräldrars kompetens

Kompetensbristen kan minskas om funkisföräldrar får lägga sin energi på att bidra i arbetslivet istället för att agera samordnare när samhället brister.