Vad är tjänstemannaansvar? Utökat ansvar från 1 augusti 2026

Tjänstemannaansvar är ett samlingsbegrepp för det ansvar som anställda i offentlig verksamhet har när de utför sina arbetsuppgifter. Ansvaret kan vara straffrättsligt, disciplinärt eller arbetsrättsligt beroende på vad som har inträffat.
Det handlar ytterst om att säkerställa rättssäkerhet, opartiskhet och förtroende för offentlig verksamhet.

– Offentlig verksamhet bygger på att medborgarna kan lita på att beslut fattas sakligt och enligt gällande regler. Därför finns olika former av ansvar när något går fel, säger Anna Nitzelius.

Vad ändrades den 1 augusti 2026?

Den största förändringen är att ett nytt brott infördes i brottsbalken: missbruk av offentlig ställning (20 kap. 2 § brottsbalken, Prop. 2025/26:217). Samtidigt skärptes minimistraffet för grovt tjänstefel.

Det nya brottet innebär att en person i offentlig verksamhet kan dömas om hen medvetet bryter mot lag eller annan författning för att:

• ge sig själv en otillbörlig förmån
• ge någon annan en otillbörlig förmån
• otillbörligt missgynna någon annan

Straffet är böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott är straffet fängelse i som lägst ett år och sex månader och som högst sex år.

Skillnaden är viktig. Tjänstefel gäller vid myndighetsutövning, alltså när det offentliga fattar beslut eller utövar makt gentemot enskilda personer eller företag.

Det nya brottet missbruk av offentlig ställning omfattar däremot fler situationer. Det gäller inte bara myndighetsutövning utan även offentlig tjänst, offentliga uppdrag och annan offentlig verksamhet.

– Lagstiftaren har velat täcka in situationer som tidigare inte omfattades av tjänstefelsbestämmelsen. Det handlar om att vissa uppsåtliga regelöverträdelser i offentlig verksamhet ska kunna leda till straffansvar även när de inte sker inom ramen för myndighetsutövning. Men den nya bestämmelsen är ganska oklar, vilket Akavia och andra har påtalat i remissvar, säger Anna Nitzelius.

Innebär de nya reglerna att fler misstag blir brottsliga?

Nej. För att någon ska kunna dömas för missbruk av offentlig ställning krävs att personen agerat uppsåtligen. Vanliga misstag, felbedömningar eller situationer där regelverket är oklart omfattas inte.

– Det är viktigt att komma ihåg att lagen inte är tänkt att kriminalisera mänskliga misstag. Det krävs ett medvetet agerande i strid med lag eller annan författning och ett syfte att gynna eller missgynna någon, även sig själv, på ett otillbörligt sätt, säger Anna Nitzelius.

De nya reglerna omfattar personer som utövar offentlig tjänst, offentliga uppdrag eller annan offentlig verksamhet. Det innebär att reglerna kan gälla såväl för traditionella tjänstemän inom statliga myndigheter, som anställda tjänstemän och folkvalda politiker i kommuner och regioner.

Det finns däremot inget separat kommunalt tjänstemannaansvar.

– Samma grundläggande regler gäller i stat, kommun och region. Det som varierar är verksamheternas uppdrag och vilka situationer som kan aktualisera ansvar, säger Anna Nitzelius.

Det nya brottet missbruk av offentlig ställning tar sikte på situationer som tidigare inte alltid har omfattats av exempelvis tjänstefel, mutbrott eller andra korruptionsrelaterade brott. Men även enligt den nya bestämmelsen krävs att personen handlar i strid med en rättsregel.

Kan man anmäla en offentlig person som utnyttjar ett kryphål i regelverket?

– Det beror på om agerandet innebär att personen faktiskt bryter mot en lag eller annan författning. Att ett upplägg uppfattas som osnyggt, oetiskt eller provocerande är inte i sig tillräckligt för straffansvar, säger Anna Nitzelius.

–  Om någon använder ett regelverk på ett sätt som många uppfattar som tveksamt, men som faktiskt är tillåtet enligt gällande regler, är det inte säkert att det är fråga om ett brott. Däremot kan sådana situationer väcka frågor om etik, lämplighet och hur regelverken är utformade, säger hon.

Regeringen har motiverat reformen med att stärka förtroendet för offentlig verksamhet och motverka korruption, otillbörlig påverkan och medvetna regelöverträdelser.

Som exempel som lyfts fram i lagstiftningsarbetet finns situationer där offentliga beslutsfattare medvetet agerar i strid med regler kring exempelvis upphandling eller annan offentlig verksamhet.

Vad tycker Akavia?

Akavia har under lagstiftningsprocessen varit kritiskt till delar av förslaget och lyft fram vikten av att ansvar alltid måste följas av tydliga mandat och rätt förutsättningar att utföra sitt arbete.

– Offentliganställda ska självklart följa lagar och regler. Men om samhället vill ställa högre krav på personligt ansvar måste det också finnas tydliga uppdrag, rimliga resurser och professionellt handlingsutrymme. Annars finns en risk att människor blir onödigt försiktiga i sina bedömningar, säger Anna Nitzelius.

Hon menar att frågan ytterst handlar om balansen mellan ansvar och tillit.

– En stark offentlig sektor kräver både ansvarstagande och professionell självständighet. De två perspektiven måste gå hand i hand, avslutar hon.

Kort sammanfattning om det nya tjänstemannaansvaret

• Tjänstemannaansvar handlar om ansvar i offentlig verksamhet.
• Den 1 augusti 2026 infördes det nya brottet missbruk av offentlig ställning.
• Brottet omfattar uppsåtliga regelöverträdelser som syftar till att ge någon en otillbörlig förmån eller att missgynna någon.
• Vanliga misstag eller felbedömningar omfattas inte.
• Akavia betonar att ansvar måste kombineras med tydliga mandat och professionellt handlingsutrymme.

• Otydligt lagförslag riskerar att skrämma bort kompetens från offentlig verksamhet

• Är tjänstemannaansvar återinfört?

  Nej, inte i sin gamla form. Det tidigare ämbetsmannaansvaret har inte återinförts. Däremot har det straffrättsliga ansvaret utökats genom nya regler som trädde i kraft den 1 augusti 2026, bland annat genom brottet missbruk av offentlig ställning.

• Innebär de nya reglerna att fler misstag blir brottsliga?

  Nej. Vanliga misstag och felbedömningar omfattas inte. För straffansvar krävs normalt att personen agerat uppsåtligt och i strid med lag eller annan författning.

• Finns det ett särskilt kommunalt tjänstemannaansvar?

  Nej. Samma grundläggande regler gäller i stat, kommun och region.

• Varför togs tjänstemannaansvaret bort?

  Det traditionella ovillkorliga personliga ämbetsmannaansvaret avskaffades i praktiken under 1970 och 1980 talen. Då förändrade man ämbetsmannaansvaret till att tjänstefel omfattade handlingar vid myndighetsutövning samt införde bestämmelser om disciplinansvar och arbetsrättsligt ansvar.
  Tanken var att modernisera förvaltningen, minska särreglering för offentligt anställda för att efterlikna privat sektor, minska risken för överdriven försiktighet samt att flytta fokus från individ till organisation.