Gå till Innehållet
tjänstemannaansvar

Anna Nitzelius, sakkunnig, förvaltningspolitik

Vad är tjänstemannaansvar och varför diskuteras det igen?

Frågan om tjänstemannaansvaret har tagit ny fart i den politiska debatten. Anna Nitzelius, sakkunnig inom rättspolitik, reder ut begrepp och bakgrund.

Text: Sofia Callius

Lästid: 2 minuter

Publicerad: 12 maj 2026

Frågan om tjänstemannaansvar har tagit ny fart i den politiska debatten. Men vad innebär tjänstemannaansvar egentligen i praktiken? Varför skärps tjänstemannaansvaret? Och när kan nya regler vara på plats? Vi reder vi ut begreppet och bakgrunden med hjälp av Anna Nitzelius, sakkunnig inom rättspolitik på Akavia.

Vad är tjänstemannaansvar?

Tjänstemannaansvar innebär att tjänstemän i offentlig sektor – stat, kommun och region – kan hållas personligen ansvariga för fel som begås i samband med myndighetsutövning. Det kan handla om disciplinära åtgärder eller straffrättsligt ansvar vid allvarliga fel, till exempel tjänstefel.

Idag finns bestämmelser som tar sikte på tjänstemäns ansvar i olika regelverk; Brottsbalken, Lagen om offentlig anställning och Lagen om anställningsskydd. Även andra regler i Brottsbalken som till exempel muta eller förskingring omfattar tjänstemän i offentlig sektor. 

Syftet med tjänstemannaansvar är att stärka:

  • rättssäkerheten
  • medborgarnas förtroende
  • ansvarstagandet i den offentliga maktutövningen

Kort sagt: när staten eller kommunen fattar beslut som påverkar människors liv ska det finnas tydliga former för ansvarsutkrävande när något går fel.

Vad menas med tjänstemannaansvar, och vad betyder det?

Det är viktigt att skilja mellan ansvar och skuld. Tjänstemannaansvar handlar inte om att straffa misstag som uppstår i komplexa verksamheter, utan om att kunna ingripa vid allvarliga fel, uppsåt eller grov vårdslöshet.

– Tjänstemannaansvar ska aldrig handla om att skapa rädsla i organisationen. Det handlar om att tydliggöra roller, ansvar och professionella ramar – så att rättssäkerheten stärks, inte försvagas, säger Anna Nitzelius.

Är det någon skillnad på kommunalt tjänstemannaansvar och annat tjänstemannaansvar?

– Nej, det finns inget särskilt ”kommunalt tjänstemannaansvar” i lag. Samma grundläggande regler gäller i stat, kommun och region.

I praktiken upplevs dock ansvaret olika, eftersom kommunala tjänstemän oftare arbetar nära politiken och fattar beslut på delegation från politiska nämnder. Det kan göra ansvar och mandat mer otydligt i vardagen – vilket är en av anledningarna till att frågan om tjänstemannaansvar nu diskuteras igen.

 

Tjänstemannaansvar ska aldrig handla om att skapa rädsla i organisationen

Varför togs tjänstemannaansvaret bort?

Det traditionella ovillkorliga personliga ämbetsmannaansvaret avskaffades i praktiken under 1970  och 1980 talen. Då förändrade man ämbetsmannaansvaret till att tjänstefel omfattade handlingar vid myndighetsutövning samt införde bestämmelser om disciplinansvar och arbetsrättsligt ansvar.

Tanken var att:

  • modernisera förvaltningen
  • minska särreglering för offentligt anställda för att efterlikna privat sektor
  • minska risken för överdriven försiktighet
  • flytta fokus från individ till organisation
Den nu föreslagna bestämmelsen är otydlig

Varför vill man skärpa ansvaret nu?

Bakgrunden till att frågan aktualiserats igen är flera:

  • politiskt önskemål
  • ökad uppmärksamhet kring korruption och otillbörlig påverkan
  • diskussioner om förtroende för myndigheter och kommuner

– Akavia anser inte att det behövs skärpningar. Det finns ett väl fungerande system och den nu föreslagna bestämmelsen är otydlig och alldeles för vid i förhållande till vad man vill åstadkomma. Det finns risk för ökad grad av okynnesanmälningar eftersom det är oklart vad som omfattas. Det tror jag inte är bra och i förlängningen kan det spä på svårigheten att rekrytera kvalificerad kompetens, säger Anna Nitzelius.

Vad innebär förslaget om ett utökat tjänstemannaansvar?

Regeringen har under 2026 lagt fram ett förslag till riksdagen om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar.

Förslaget innebär bland annat:

  • ett nytt brott: missbruk av offentlig ställning
  • skärpta regler vid grovt tjänstefel

När införs tjänstemannaansvar?

Här är det viktigt att vara tydlig, menar Anna Nitzelius.

– Det är inte ett färdigt beslut ännu. Förslaget ligger på riksdagens bord och bereds i utskott. Riksdagen ska därefter ta ställning: anta, ändra eller avslå förslaget. Om det antas föreslås det träda i kraft 1 augusti 2026.

Ansvar måste hänga ihop med mandat

Akavia har varit tydliga i frågan. Ett stärkt ansvar måste alltid kombineras med rimliga förutsättningar att utöva uppdraget professionellt.

– Om tjänstemän ska bära ett större personligt ansvar måste de också ha tydliga mandat, stöd från ledning och respekt för den opolitiska tjänstemannarollen. Annars riskerar vi försiktighet och sämre beslutsunderlag – vilket inte gynnar demokratin, säger Anna Nitzelius.

Sammanfattning: därför är frågan viktig

  1. Tjänstemannaansvar handlar om demokrati och rättssäkerhet
  2. Frågan är högaktuell, men inte slutligt avgjord
  3. Ett utökat ansvar måste balanseras med tillit, tydliga roller och professionellt handlingsutrymme
  4. I en tid av högt tempo, politiska förväntningar och ökade krav på offentlig sektor är det avgörande att ansvar, mandat och rättssäkerhet går hand i hand

Läs mer om tjänstemän

Det gör en tjänsteman på jobbet

Tjänsteman bidrar med kunskap, ansvar och utveckling i organisationer och samhälle. Här hittar du svar på vanliga frågor, aktuell kunskap och artiklar om tjänstemannarollen.

Skärpta regler ska stoppa korruption

Skärpta regler ska stoppa korruption – men riskerar att i stället skapa rädsla, rättsosäkerhet och kompetensflykt. Det varnar Akavia för i ett remissvar till Justitiedepartementet.

Starka tjänstemän = stark stat

Kriser ställer krav på snabba beslut – ofta med bristfälligt underlag och hög osäkerhet. För att skapa en kultur av handlingskraft behöver vi börja med att stärka tjänstemännen.