Enligt Marie-Louise är omgivningens attityd och okunskap bland de största hindren när det gäller jobb- och karriärmöjligheter för personer med funktionsnedsättning.
– Många företag och myndigheter jobbar ganska bra med den externa tillgängligheten, till exempel att personer med funktionsnedsättning ska kunna komma in i lokalerna och även använda sig av externa e-tjänster. Men man tänker inte på att människor med funktionsnedsättning även skulle kunna arbeta hos dem om lokaler och olika it-system var tillgängliga.
– Ett bra exempel är Polisen som myndighet. De har en mängd it-system. En del av dem kan personer med synnedsättning använda utan problem, medan andra system bara fungerar delvis eller inte alls med synhjälpmedel. Detta gör att många utestängs från att jobba inom den myndigheten, men även från att utvecklas i sitt jobb. Det är många jobb inom exempelvis den myndigheten som jag och andra inte kan söka eftersom vi inte kan använda alla system.
Det finns kanske inte tekniska lösningar att tillgå?
– Ibland kan det vara så, men ofta går det att lösa i dialog med de som utvecklar programmen, systemen och hjälpmedlen. Men det förutsätter att det finns en faktisk vilja att lösa problemen, vilket inte alltid är fallet. Att inte kunna ta de jobb man är utbildad för på grund av en funktionsnedsättning påverkar självklart såväl lönen som utvecklingsmöjligheterna negativt.
Varje år genomför Akavia en löneenkät bland sina yrkesverksamma medlemmar. I årets statistik, som är baserad på insamlade svar från över 45 000 medlemmar under 2024, ingick frågor om funktionsnedsättning.
Undersökningen om funktionsnedsättningar på jobbet visar bland annat:
- Cirka var tionde Akaviamedlem har en funktionsnedsättning. Det är en något större andel bland offentligt anställda än privat.
- 38 procent av de som uppgav att de har en funktionsnedsättning har en neuropsykiatrisk nedsättning, exempelvis adhd eller autismspektrumtillstånd. Var tredje, 33 procent, har en fysisk nedsättning, till exempel hörsel-, rörelse- eller synnedsättning. 15 procent har en psykisk nedsättning, kronisk sjukdom eller andra långvariga hälsoproblem. 6 procent har inlärningssvårigheter. 25 procent uppgav att de har mer än en funktionsnedsättning.
- 40 procent av männen med funktionsnedsättning har en fysisk funktionsnedsättning. Motsvarande andel bland kvinnor är 30 procent.
- 66 procent uppgav att deras chef underlättade för dem i deras arbete, varav 31 procent svarade att de fick stort stöd och 35 procent att de fick ett visst stöd.
- Drygt var tionde svarade att de har barn med funktionsnedsättning. Av dessa anser merparten att barnets funktionsnedsättning påverkar deras arbetssituation.
- 49 procent av funkisföräldrarna arbetar alltid eller delvis hemifrån som en följd av barnets funktionsnedsättning. 8 procent arbetar deltid.
- Minst 16 procent har varit sjukskrivna för att barnets behov har påverkat den egna hälsan eller möjligheten att arbeta.
- Du hittar rapporten om funktionsnedsättningar i arbetslivet "Tillgång eller till besvär" här.
Enligt en undersökning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB) har cirka var tionde akademiker med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga upplevt att de på grund av sin funktionsnedsättning inte har fått ett jobb som de hade tillräckliga meriter för. 8 procent har blivit förbigångna när de har sökt en högre tjänst. Arbetslösheten bland akademiker med funktionsnedsättning är, enligt SCB, nästan dubbelt så stor jämfört med övriga akademiker.
Marie-Louise fortsätter att söka jobb.
– Stigande ålder gör det dock inte lättare. Ett extra problem vid jobbsökande är den bristande kunskapen hos många bemannings- och rekryteringsföretag om vad olika funktionsnedsättningar innebär och vilka stödsystem som finns.
– En rekryterare sa till mig att de inte kunde föreslå någon med funktionsnedsättning till ett visst jobb eftersom deras uppdragsgivare i jobbprofilen inte hade angett just det.
Vad händer när någon som du har sökt jobb hos upptäcker att du är synskadad?
– De flesta tar det med ro. Men det har hänt att jag har blivit ombedd att lämna intervjun innan den knappt har börjat.
