Ensam kille framför skärm funktionsnedsättning arbetsliv

Arbetslivet saknar kunskap om funktionsnedsättningar

Funktionsnedsättningar En ökad kunskap i samhället kring funktionsnedsättningar skulle skapa ökad rörlighet på arbetsmarknaden, högre lönsamhet och minskad psykisk ohälsa.

Text: Mikael Bergling

Lästid: 2 minuter

Publicerad: 9 december 2025

Arbetslivet behöver i högre utsträckning anpassas efter människors olika behov.
– I dag är regelverket alldeles för stelbent, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.
Var tionde Akavia-medlem har en funktionsnedsättning. En del har flera. Ungefär en lika stor andel har barn med funktionsnedsättning.

Många saknar stöd från arbetsgivare

Mer än var femte anser att deras arbetsgivare inte förebygger diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Många funkisföräldrar arbetar deltid för att orka med. Det visar en undersökning från Akavia.

Medelålders kvinna, delvis profil, axellångt brunt hår, glasögon, grå kavaj, stadig blick. — Ulrika Husmark vill se ökad flexibilitet för att underlätta för alla i arbetslivet.

– Tyvärr är det många som upplever att de inte får det stöd av sin arbetsgivare som de har rätt till. Det brister också när det gäller förståelsen för och kunskap om vad olika funktionsnedsättningar innebär, säger Ulrika Husmark.
Hon berättar att många efterlyser ökad flexibilitet i arbetslivet.

– Det gäller såväl möjligheterna att arbeta hemifrån som arbetstiderna. I dag är regelverken ofta ganska stelbenta, det gäller inte minst möjligheterna till deltid. Jag pratade för en tid sedan med en medlem som saknar mörkerseende på grund av en synnedsättning och därför behöver arbeta kortare dagar under vinterhalvåret. Under den ljusare delen av året kan han arbeta heltid.

Gör han det?

– Just för honom har det löst sig. Men det är inte alla som har den möjligheten. Antingen får de arbeta deltid hela året eller inte alls.

Jag vet anställningsintervjuer där personer med synnedsättning har fått fler frågor om sina gulliga ledarhundar än om sin kompetens.

Ökad kunskap om funktionsnedsättningar ger mer rörlig arbetsmarknad

Ulrika Husmark säger att många med en funktionsnedsättning, eller som har anhöriga med funktionsnedsättning, är försiktiga med att byta jobb om de har en bra arbetsgivare, vilket kan skapa negativa inlåsningseffekter.

– Man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt är rotation något som både arbetsmarknaden och individen mår bra av. Kompetensen ökar samtidigt som sårbarheten minskar.

Ofta är väl dessutom ett jobbyte en förutsättning för att man ska få upp sin lön?

– Ja, vilket i sig kan vara ett problem. Man bör kunna få upp sin lön även om man är kvar på samma arbetsplats.

Enligt lag är arbetsgivare skyldiga att genomföra skäliga stöd- och anpassningsåtgärder som gör att medarbetare klarar arbetet.

– När någon som redan är anställd får en funktionsnedsättning är arbetsgivaren ofta mån om att göra de anpassningar som behövs för att personen ska komma tillbaka till arbetslivet. Man har ofta inte alls samma inställning när det gäller personer som söker jobb hos dem.

Är det inte rimligt?

– Det är förståeligt att det finns en lojalitet mot redan anställda. Men om man inte är beredd att göra anpassningar även för de som kan bli anställda är risken stor att vissa inte ens får en chans att komma in och bli en av dem som man satsar på.

– Jag vet anställningsintervjuer där personer med synnedsättning har fått fler frågor om sina gulliga ledarhundar än om sin kompetens.

Bara för att två personer har samma funktionsnedsättning är det inte säkert att de behöver samma anpassning.

Två personer med samma funktionsnedsättning behöver sannolikt olika stöd

Många föräldrar med barn som har funktionsnedsättningar vittnar om en mycket tuff vardag och stora svårigheter att kombinera arbets- och privatliv. 29 procent av funkisföräldrarna i Akavias undersökning har valt bort karriär på grund av barnets behov. Nästan var tionde som har barn med funktionsnedsättning har antingen frånsagt sig eller blivit fråntagen arbetsuppgifter.

– Det finns en stor okunskap i samhället om de här frågorna, inte minst hur utlämnade många föräldrar som har barn med funktionsnedsättning är. Det räcker att kommunen plötsligt drar in skolskjutsen, vilket kan ske från en vecka till en annan, för att en funkisförälder får svårt att sköta sitt jobb.

Vad bör man göra?

– Ökad kunskap och förståelse i samhället om funktionsnedsättningar är jätteviktigt, precis som ökad flexibilitet när det gäller var och när vi arbetar. Det är viktigt att kunna göra individuella anpassningar. Bara för att två personer har samma funktionsnedsättning är det inte säkert att de behöver samma anpassning.

Inkludering och rätt hjälpmedel i tid efterfrågas mest

Två av tre akademiker (66 procent) med funktionsnedsättning menar att chefen på något sätt underlättar för medarbetaren i arbetet. Av dessa svarar hälften (31 procent) att arbetsgivaren underlättar i hög grad, medan den andra hälften (35 procent) svarar i viss grad.
16 procent tycker inte att chefen underlättar alls och ytterligare 16 procent svarar att de inte har något sådant behov.
Hälften av akademikerna med funktionsnedsättning bara får ett visst stöd eller ingen stöd alls.

Akavia har inte undersökt specifikt hur en önskar att arbetsgivaren underlättar, men fritextsvar och fokusgrupper med medlemmar pekar på att förstående och inkluderande chefer och kollegor, arbetsgivare som tar proaktivt ansvar för fysiska och psykiska anpassningar och arbetstekniska hjälpmedel som levereras i tid och utan besvär är det som efterfrågas mest.

Akavia föreslår bland annat:

För att skapa ett arbetsliv som fungerar för alla krävs även en kultur som genomsyras av inkludering och respekt och att olikheter ses som berikande och lärorika. Därför föreslår Akavia bland annat att regeringen ska:

Säkerställa att berörda handläggare på Arbetsförmedlingens har rätt kompetens och den tid som behövs för att kunna föra samtal om ohälsa, funktionsnedsättning eller andra svårigheter i relation till arbete.
Inrätta en centraliserad arbetshjälpmedelscentral belägen hos en myndighet, till exempel Arbetsmiljöverket.
Ge Försäkringskassan i uppdrag att erbjuda än mer flexibla sjukersättningsnivåer, där arbetstiden kan ökas i små steg istället för stora kliv.
Ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla stödet till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättningar, såsom kunskapsmässig handledning på plats.
Inrätta en nationell tjänst för personer med hörsel- och synnedsättning som reglerar ansvaret och gör tolkstödet i arbetslivet mer smidigt och tillgängligt.

Lagen mot om diskriminering säger exempelvis:

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, varor, tjänster och flera andra samhällsområden.
Verksamheter ska genomföra så kallade skäliga tillgänglighetsåtgärder. Vad som är skäliga åtgärder avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall.

Akademiker med funktionsnedsättningar diskrimineras

Enligt en undersökning från Riksförbundet Attention vågar mer än hälften av akademikerna med NPF inte berätta om sin diagnos på jobbet av rädsla för att bli negativt särbehandlad.
Bland akademiker med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga har 6,7 procent blivit mobbade, kränkta eller trakasserade av chefer eller kollegor på grund av sin funktionsnedsättning och 4,4 procent har blivit uppsagda eller avskedade, enligt en undersökning gjord av SCB.
Bland akademiker med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga har nästan var tionde upplevt att de på grund av sin funktionsnedsättning inte har fått ett jobb som de hade tillräckliga meriter för. 8 procent har blivit förbigångna när de har sökt en högre tjänst, enligt SCB.