Mer kunskap om klimakteriet minskar sjukskrivningar, stress och kostnader

Christina Strååt är utredare vid Socialstyrelsen och projektledare för rapporten:
– Det är viktigt att man uppmärksammar klimakteriet som en möjlig orsak till symptomen, att man utreder, att diagnosen blir korrekt och att man sätter in rätt åtgärd: stöd, råd eller behandling, säger hon.

Kartläggningar från Försäkringskassan visar att den allra vanligaste sjukskrivningsorsaken i dag är stressrelaterad psykisk ohälsa, där kvinnor står för fyra av fem pågående sjukdomsfall.

Statistik bekräftar att kvinnor i åldersspannet 45–49 år har flest långtidssjukskrivna för stressrelaterad ohälsa i juli 2023.

– Bland de kvinnor jag träffar i mitt arbete med klimakterierådgivning bedömer jag att en hel del som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa är klimakteriebesvär eller både och. Därför behöver man för kvinnor över 45 år alltid utreda om besvären kommer från hormonella förändringar, säger Anette Lycke som är barnmorska i Ängelholm och en av två kvinnor bakom en forskningsstudie vid Lunds universitet om kvinnors upplevelse av klimakteriet.

I den blev det tydligt att också kvinnorna själva saknar kunskap om klimakteriet och besvären som kan följa med det.

– Det var överraskande att så många var så oförberedda och inte visste om de var i klimakteriet eller inte, säger hon.

Felaktiga diagnoser skapar onödig behandling och i längden mer ohälsa än nödvändigt. För klimakteriet är ingen sjukdom, slår både Försäkringskassan och Socialstyrelsen fast. Det är ett fullt normalt tillstånd där vården har till uppgift att se till att kvinnorna får rätt information och rätt hjälp för att ha den bästa livskvaliteten.

– Jag önskar att kvinnor som är på väg mot klimakteriet ska bli kallade till klimakterieinformation, kanske i samband med cellprovtagning, eller bara erbjudna besök så att de får kunskap, säger Anette Lycke.

Det är dock inte bara kvinnorna som behöver mer kunskap. I Socialstyrelsens rapport kom man fram till att ett nationellt kunskapsstöd till bland annat primärvården behöver utvecklas, för det är till primärvården kvinnorna i första hand ska vända sig.

Maja Österlund är utredare på Socialstyrelsen och den projektledare som nu arbetar för att ta fram det kunskapsstöd som ska syfta till att alla kvinnor i klimakteriet får jämlik vård och korrekt behandling.

– Vi ser och har sett att kvinnor kan hamna fel och att det tar tid att förstå och få rätt diagnos, säger hon.

Många sjukskrivna i åldern för klimakteriet

• Kvinnor står för fyra av fem pågående sjukfall med stressrelaterad psykisk ohälsa.
• 30 procent av alla registrerade kvinnor som i juli i år var sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa var i åldern för klimakteriet: 45–54 år.
• Omkring 70 procent av kvinnor i åldern 47–56 år har klimakteriebesvär i form av värmevallningar och svettningar. Av dessa beräknas en tredjedel ha måttliga till svåra besvär.
• Nästan alla kvinnor i åldern 50–59 år hade haft något besvär i samband med klimakteriet. 60 procent hade haft måttliga eller svåra besvär i form av värmevallningar och svettningar.

Källa: Försäkringskassan och Socialstyrelsen

En undersökning som genom­fördes av Newson Health Research and Education omfattade 3 800 brittiska kvinnor och visade följande:

• 99 procent uppgav att deras klimakteriesymptom hade negativ påverkan på karriären.
• 59 procent hade tagit ledigt från arbetet på grund av sina symptom.
• Hälften av dem som var lediga i minst åtta veckor sa upp sig eller gick i förtidspension.
• 60 procent av kvinnorna uppgav att deras arbetsplats inte erbjöd något stöd.
• 30 procent av alla registrerade kvinnor som i juli 2023 var sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa var i åldern för klimakteriet: 45–54 år.

Under 2023 började företag anlita Monika Björn, föreläsare och författare, för att föreläsa för anställda och chefer. Men en sektor har uteblivit: hälso- och sjukvården.

– Det är katastrofalt att kvinnor upplever att de inte får hjälp av sjukvården. Det kostar pengar, tid och energi och leder till onödigt lidande för den enskilda kvinnan, säger hon.

Alltför få arbetsgivare och medarbetare har koll på hur klimakteriet kan påverka en stor del av arbetskraften. Men kunskap kan ge minskade sjukskrivningstal och bättre förutsättningar för alla medarbetare.

En brittisk studie som Newson Health Research and Education publicerade i oktober visar att många kvinnor, på toppen av sin karriär, valde att helt hoppa av stegen. Hälften av dem som hade blivit sjukskrivna valde att säga upp sig eller gå i förtidspension.

– Och då ligger Storbritannien långt före oss. Där började man prata om detta redan 2018 och nu har det nått politisk nivå, säger Monika Björn.

Storbritannien har en av Europas största arbetsgivare, National health service (NHS), där merparten av de anställda är kvinnor. NHS arbetar nu på att förändra situationen och öka kunskapen.

– De har inte råd att ha okunskap kring klimakteriet och förlora anställda på grund av det, och vi har ett liknande problem i Sverige i dag, säger Monika Björn och syftar till den svenska hälso- och sjukvården där majoriteten är kvinnor i övre medelåldern.

– Den största bulken är kvinnor 40–60 år som inte orkar fortsätta jobba på det sättet som de gör.

Monika Björn hade arbetat med träning, hälsa och friskvård i nästan 20 år när hon 2017 drabbades av olika besvär som hon först efter ett tag kunde koppla ihop med klimakteriebesvär.

– Jag hade tur som fick värmevallningar som är ett av de mest kända symptomen. Då förstod jag varför jag hade mått så dåligt.

Det fick Monika Björn att ändra arbetsfokus och sedan dess har hon arbetat med att öka kunskapen om klimakteriet hos kvinnor, men också i samhället.

– Liksom många andra ville jag upp på barrikaderna för att slåss för oss kvinnor och vår rätt till stöd och kunskap i en svår fas. Det finns allt för lite kunskap om symptomen och vad som hjälper. Om du söker hjälp finns det lite att få, förklarar hon.

I stället för att vänta på att någon annan skulle göra jobbet valde hon att ta tag i det själv och skrev boken ”Stark genom klimakteriet”. Efter det har hon nått tusentals av kvinnor med sina böcker och föreläsningar.

Monika Björn föreläser om klimakteriet för företag som är intresserade.  Privata företag har fått upp ögonen för hur viktig kunskapen om klimakteriet faktiskt är, inte bara för den enskilda kvinnan, utan också för chefer och andra anställda.

– Det är ett högt pris för okunskapen. Många kvinnor blir sjukskrivna eller säger upp sig. Okunskap innebär stor kostnad för samhället.

Feldiagnoser kan leda till felaktiga och långa sjukskrivningar eller att kvinnorna försöker ändra på faktorer utanför sig själva för att förbättra situationen.

Företagen som hyr in Monika Björn har tydligt sett sambandet mellan långtidssjukskrivningar för kvinnor i åldern 40–65 år och klimakteriebesvär.

– Det har fått företag att spetsa öronen, för de kan se att det stämmer när de kollar sina egna sjukskrivningstal.

Vad kan då ett företag eller en arbetsgivare göra för att minska sjukfrånvaron för just kvinnor som drabbas av klimakteriebesvär?

Monika Björn börjar med att peka på de vanligaste symptomen: sömnproblem, hjärndimma och stressyndrom.

– Alla drabbas inte; en minoritet kommer inte märka något, men cirka 30 procent beräknas få så starka symptom att de påverkas både privat och i arbetslivet, säger hon.

Med ökad kunskap om vad det är som sker och varför, ökar det inte bara kvinnans möjlighet att hjälpa sig själv och att söka hjälp av riktig orsak, men också att arbetsgivaren kan möjliggöra arbetsförhållanden som passar kvinnan i just den fasen hon befinner sig i.

– Har du kunskap kan du förbereda dig bättre vad gäller träning, vila och kost, och kan ha en dialog med arbetsgivaren. Arbetstider kan kanske justeras. Då blir det inte ett akut problem, och det är dit vi vill komma.

”Klimakteriesäkra” arbetsplatser

Klimakteriet kan innebära svårigheter för många kvinnor på arbetsplatsen. Men det behöver inte vara så. Ökad kunskap, flexibla arbetstider och friskvård kan förändra situationen. Partille är första kommun i landet med att klimakteriesäkra sin arbetsplats.

Klimakteriet drabbar hälften av befolkningen – ändå är det något få talar om på arbetsplatsen eller tar hänsyn till. Det kan dock vara på väg att förändras.

I bräschen har Partille kommun gått, tätt följd av Apotek Hjärtat med utbildning av personalen om just klimakteriet.

– Det handlar om att medvetandegöra, säger Pernilla Ny, barnmorska och forskare vid Lunds universitet som har faktagranskat Apotek Hjärtats nya utbildningspaket. 

En Sifo-undersökning visar att en majoritet av kvinnorna har upplevt besvär i samband med klimakteriet, vilket i många fall också har påverkat deras yrkesliv negativt. Samtidigt visar undersökningen på att det finns en stor brist på både kunskap och förståelse för klimakteriet på dagens arbetsplatser.

– Många tror att klimakteriet är något som inträffar uppåt 60–70-årsåldern, men det kan vara en tio år lång övergång som startar redan innan du har fyllt 45, säger Pernilla Ny.

Få är medvetna om att klimakteriet kan leda symptom som bland annat påverkar insatsen på jobbet. Okunskapen – både hos kvinnorna själva och omgivningen – leder till att många får fel diagnos och blir sjukskrivna.

Kristina Svensson, kultur- och fritidschef på Partille kommun, tog i våras initiativ till att öka kunskapen om klimakteriet på sin arbetsplats – som första kommun i landet.

– Länge kunde vi inte prata om mens; nu är det dags att ta nästa steg och tala om klimakteriet, säger hon.

Gensvaret på satsningen har varit stort.

– Vi ser att det är lättare för kvinnor att tala om sin situation när de vet att cheferna redan är insatta i ämnet, och så ger det möjligheter för kvinnor som är i samma situation att stötta varandra på arbetsplatsen.

Alla chefer i kommunen har utbildats. Dessutom erbjuds kvinnor mellan 40 och 60 år en specifik utbildning och personlig klimakterierådgivning och hjälp till vård. Utöver att öka kunskapen och normalisera klimakteriet finns det flera enkla åtgärder för att underlätta för medarbetarna som kommer i klimakteriet, enligt Pernilla Ny.

– Ge kvinnor som kommer i klimakteriet flexibel arbetstid, säger hon och förklarar att dålig sömn orsakar stress och dåligt mående.

Något som minskar besvären under övergångsåldern är träning. Därför föreslår hon att arbetsplatser erbjuder träningsmöjligheter på arbetstid.

Viktigast av allt är dock enligt Pernilla Ny att prata om klimakteriet och skapa ett öppet arbetsklimat.
– Detta är ingen kvinnosaksfråga, utan en arbetsmiljöfråga.

Monika Björn har arbetat med träning, hälsa och friskvård i 30 år. Sedan 2017 har hon fokuserat på kvinnor i klimakteriet, ett intresse som väcktes i samband med att hon själv kom i klimakteriet.

–  Som många andra kvinnor blev jag helt överraskad när jag plötsligt började få värmevallningar i 47 års ålder. När jag sedan började lära mig mer om olika symptom insåg jag att jag varit i förklimakteriet i nästan 1,5 år, säger Monika Björn.

Enligt svensk sjukvård finns idag tre klimakteriesymptom som är evidensbaserade: värmevallningar, nattsvettningar och torra slemhinnor. Men det finns många fler symptom som inte är lika kända eller accepterade, allt från hjärndimma och nedstämdhet till ledvärk och håravfall.

– Enligt en undersökning som företaget Womni gjorde bland 60 000 kvinnor är värmevallningar inte det största problemet, utan nedstämdhet, ångest, humörsvängningar, minskad sexlust, hjärndimma och sömnproblem.

En annan undersökning från Socialstyrelsen 2021 visade att hälften av 2 000 tillfrågade kvinnor hade rygg-, led- eller muskelbesvär.

–  När kvinnor kontaktar sjukvården för dessa symptom tror de att det är något annat. Till exempel att hjärndimma är ett tecken på tidig demens eller en tumör.

Många kvinnor blir även väldigt styvmoderligt behandlade av läkare som avfärdar eventuella klimakteriekopplingar om kvinnan är under 50 år.

Okunskap om symptom leder inte bara till stort individuellt lidande, utan även stora kostnader för företagen och samhället. I England, som enligt Monika Björn är ett föregångsland inom klimakterievård, har man räknat ut att produktivitetsbortfallet på grund av klimakteriebesvär uppgår till minst 150 miljarder dollar per år globalt.

–  På National Health Service gjorde man en enkät bland 3 800 kvinnliga medarbetare. 59 procent uppgav att de hade behövt ta ledig tid från jobbet på grund av besvär och 18 procent uppgav att de hade behövt sjukskriva sig åtta veckor eller mer. Hälften av de 18 procenten valde till och med att avsluta sin anställning.

–  När man sedan gjorde uppföljande intervjuer sa många av kvinnorna att om de haft mer kunskap om klimakteriebesvär hade de sökt hjälp tidigare, och att de då inte hade behövt sjukskriva sig eller avsluta sin anställning, säger Monika Björn.

Klimakteriepolicy kan ge medarbetare stöd

Ett sätt att stötta sina kvinnliga anställda genom klimakteriet är att införa en klimakteriepolicy med utbildning av de anställda, workshop för chefer, individuell klimakterierådgivning och stöd att få medicinsk hjälp för den som vill.

– Ett tips till företag och organisationer är att titta på sina sjukskrivningssiffror de senaste åren. Är det en uppåtgående trend eller nedåtgående? Vilken kategori är överrepresenterad? Om det är kvinnor mellan 40 och 65 år kan det vara en indikation på att klimakteriefrågan bör lyftas.

Vill man inte gå hela vägen kan man börja med att låta medarbetarna gå på en föreläsning om klimakteriet. Vilka symptom som finns och vad kvinnan själv kan göra åt dem. Kanske informera om det på intranätet och erbjuda stöd för den som vill prata med en klimakteriecoach.

–  Många företag anser att klimakteriet är en privatsak, och många kvinnor är rädda för att en öppen diskussion ska stigmatisera dem. Att det ska göra dem mindre anställningsbara “när de äntligen kommit ur småbarnsåren”, säger Monika Björn.

–  På den kritiken skulle jag vilja säga att vi har två val. Vi kan fortsätta som vi gör nu och stoppa huvudet i sanden, eller så belyser vi frågan så att den blir så normal att ingen om tio år höjer på ögonbrynen över huvud taget. Så att det blir lika vanligt med klimakteriestöd som gratis mensbindor på jobbet. Det är verkligen ingen som kommer att ”tvingas” att prata om sitt klimakterium, utan det handlar om att det ska finnas hjälp för de som vill ha hjälp.

Ändrad livsstil för lindrigare symptom

Vad kan man då själv göra för att förbättra sitt välbefinnande i klimakteriet? Enligt Monika Björn handlar det om att se över och förbättra sin livsstil inom fyra områden: stresshantering, träning, sömn och kost.

– Det första steget är att få en överblick av din livssituation. Trivs du på jobbet? Trivs du i din relation? Trivs du med dig själv? Vilka stressorer i ditt liv kan du påverka?

När det gäller träning rekommenderar Monika klassisk styrketräning. Ökad muskelmassa är inte bara bra för förbränningen, det är också bra för insulinregleringen, vilket minskar risken för diabetes, och stabiliserar kortisolnivåerna, vilket är bra för bland annat sömnen.

– För mycket högintensiv träning kan tillsammans med en redan stressig tillvaro för vissa kvinnor driva upp kortisolnivåerna. Man behöver inte sluta helt med cardio, men om man börjar märka av att man mår sämre efter sina konditionspass, istället för bättre, kan man behöva fokusera mer på klassisk styrketräning under en viss period. För vissa kvinnor kan man behöva fokusera på avslappnande övningar, säger Monika Björn.

Olika verktyg för olika kvinnor

Monika understryker att det inte finns en universallösning som passar alla kvinnor. Det finns en verktygslåda med saker man kan göra, men beroende på vilka symptom man har och intensiteten av dem – samt vad man har med sig i sitt bagage – är olika verktyg bra för olika kvinnor.

– Träning och andra livsstilsändringar kan inte påverka östrogennivån, men det kan påverka indirekt genom att bidra till att reglera nivån av exempelvis kortisol. Och har man tur kan man då känna sig mindre orolig eller ångestfylld.

Om ändringar i livsstilen inte hjälper, kan hormonbehandling vara en lösning. Det fungerar inte för alla, och en del kvinnor bör av olika anledningar inte ta hormontillskott. Till exempel tidigare bröstcancerpatienter.

–  För den som inte kan eller vill ha hormonbehandling ska man veta att träning också ger ett utökat skydd mot till exempel hjärt-kärlsjukdom, benskörhet, demenssjukdom, ångest, depression och oro, säger Monika Björn.​

Kort om vad klimakteriet är:

• Klimakteriet är sjunkande nivåer av framför allt östrogen, vilket kan leda till olika kroppsliga, kognitiva och psykiska förändringar hos kvinnor.
• Det är en fas som kan vara i fem till tio år före och efter den allra sista menstruationen.

Klimakteriet brukar delas in i tre faser

1. Den inledande premenopausala fasen (oregelbunden mens och andra symptom).
2. Menopaus (menstruationen upphör).
3. Den postmenopausala fasen.

Källa: Socialstyrelsen

• Värmevallningar och svettningar.
• Minskad sexlust.
• Urogenitala symptom (till exempel torra och sköra slemhinnor i underlivet, inkontinens och urinvägsinfektioner).
• Sömnbrist.
• Hjärndimma.
• Viktuppgång (i synnerhet runt midjan och magen).
• Led- och muskelvärk (främst höfter, hälsenor, axlar, skuldror samt begränsad rörlighet).
• Hjärtklappning.
• Ångest och/eller oro.
• Yrsel.
• Migrän.
• Håravfall.
• Torra slemhinnor: hud, ögon, mun, öron.

• Stresshantering: Börja med att se över vilka stressorer du kan påverka och försök att rensa bort dem ur ditt liv. Fundera på vilka metoder du kan använda för att stärka din stresstålighet, till exempel meditation, yoga, skogspromenader, gå med i en kör.
• Träning: Prioritera klassisk styrketräning med 8–12 repetitioner i tre set, gärna 2–3 gånger i veckan. Förutom bättre förbränning och insulinreglering finns det också goda chanser att du minskar värmevallningar och nattliga svettningar.
• Sömn: Sömnrubbningar kan förvärras av andra symptom som till exempel stress och nattliga svettningar. Dålig sömn kan också förvärra symtom som humörsvängningar, nedstämdhet och hjärndimma. Avslappningsövningar och träning är två verktyg för att förbättra sömnen.
• Kost: I takt med att vi åldras blir det svårare och samtidigt viktigare att behålla och bygga muskelmassa. Som kvinna över 50 bör du få i dig minst 1,6 gram högkvalitativt protein per kilo kroppsvikt varje dag. Många upplever att kosttillskott kan mildra klimakteriesymptom, det finns dock inga studier som visar om, och i så fall vilka, tillskott som fungerar.
• Om inget av ovan hjälper kan hormonbehandling med östrogen och progesteron vara en lösning. Detta skrivs då ut av en gynekolog efter konsultation.