Akademiker med funktionsnedsättning möter fler hinder – men vägen mot ett mer inkluderande arbetsliv är tydlig. Det framgår av en ny rapport om funktionsnedsättningar från Akavia.
Men rapporten pekar också på lösningar – med rätt kunskap, tillgänglighet och strukturer kan fler bidra fullt ut med sin kompetens, till nytta för både individ och arbetsgivare.
Lägre sysselsättning och outnyttjad kompetens
Dubbelt så många akademiker med funktionsnedsättning (7,5 procent) står utan arbete jämfört med andra akademiker (3,5 procent) – trots att de har samma utbildning, driv och potential. Skillnaden är tydlig – och visar att arbetsmarknaden inte fullt ut lyckas ta tillvara den kompetens som finns.
Samtidigt anser en femtedel av respondenterna med någon form av funktionsnedsättning att arbetsgivaren inte förebygger diskriminering, och var tionde har på grund av sin nedsättning inte fått ett jobb de varit kvalificerade för.
– Det handlar inte bara om brist på kompetens, utan om brist på inkludering. Arbetsgivare behöver se bortom funktionsnedsättningen och i stället fokusera på individens kunskap och erfarenhet, säger Ulrika Husmark, sakkunnig inom inkludering och diskriminering på Akavia.
Osäkerhet bland arbetsgivare
Rapporten ”Tillgång eller till besvär - Situationen i arbetslivet för akademiker med funktionsnedsättning” pekar på att många arbetsgivare saknar tillräcklig kunskap om hur funktionsnedsättningar påverkar arbetslivet och vilka anpassningar som krävs. Denna osäkerhet kan leda till att personer med funktionsnedsättning väljs bort redan i rekryteringsfasen – ofta omedvetet.
Flera respondenter beskriver att digitala rekryteringssystem och tester inte fungerar med hjälpmedel som skärmläsare, vilket gör att vissa helt utestängs från att söka jobb. Akavia konstaterar därför att tillgängligheten i digitala verktyg behöver förbättras för att alla ska kunna delta på lika villkor.
– Rekryteringsprocesserna behöver ses över så att de blir rättvisa och tillgängliga för alla. Annars går arbetsgivare miste om viktig kompetens, säger Ulrika Husmark.
Stöd och struktur avgörande
Av de akademiker som är öppna med sin funktionsnedsättning menar två av tre att chefen på något sätt underlättar för medarbetaren i arbetet (66 procent), enligt rapporten.
När stöd och anpassningar uteblir påverkar det både hälsa och delaktighet. Samtidigt lyfter rapporten att många arbetsgivare vill göra rätt – men behöver avsätta tid och få mer kunskap och resurser för att kunna agera.
– Många med funktionsnedsättning tvingas själva driva frågan om anpassningar på arbetsplatsen. Om vi skapar bättre rutiner och tydliga kontaktvägar slipper individen bära det ansvaret ensam, säger Ulrika Husmark.
