Fem faktorer som förändrar ditt yrke i framtiden

Minskat inflöde av unga på arbetsmarknaden ökar svårigheterna att rekrytera. Trots lågkonjunkturen har arbetsgivare inom en rad branscher, såväl privata som offentliga, svårt att rekrytera personal, inte minst kvalificerad sådan, och så väntas det vara under många år framöver.

– Demografin är en av flera viktiga orsaker. Det är inte samma inflöde av unga på arbetsmarknaden som det var tidigare. Störst är bristen på teknikområdet, framför allt inom it, säger Patrick Joyce, chefekonom på arbetsgivar- och branschorganisationen Almega.

Den gröna industriomställning som är på gång i bland annat Norrland kan, enligt flera bedömare, innebära en eko­nomisk jättemöjlighet.

– En av de stora stötestenarna är tillgången till kompetens. Klarar man inte att få fram den kompetens som behövs etableras de här projekten någon annanstans, säger Patrick Joyce.

Samma sak kan ske inom många andra områden. Brist på rätt kompetens gör att företag tvingas tacka nej till affärer eller flytta.

– Det sistnämnda behöver dessutom inte vara något speciellt stort beslut, framför allt inte om företaget ingår i en internationell koncern. Kan man inte utföra en arbetsuppgift i Sverige, flyttar man bara uppdraget till ett annat land. Det är en process som vi knappt märker av förrän det är för sent.

Sex av tio kommer behöva kompetensutveckling eller byta yrke de kommande åren. Många hoppas att AI ska mildra en del av kompetensproblemen genom att helt enkelt ta över arbetsuppgifter, även kvalificerade sådana. Enligt en rapport från den amerikanska storbanken Goldman Sachs väntas mer än 300 miljoner jobb i varierande utsträckning kunna automatiseras som ett resultat av AI-utvecklingen. 

Som en så kallad general purpose technology har AI även stor påverkan på andra teknologier och processer och påverkar samhällen och ekonomier på makronivå.

I fjol bedömdes i en rapport från World Economic Forum att sex av tio personer behöver vidareutveckla sina kompetenser (up-skill) eller byta spår i yrkeslivet (re-skill) under de kommande åren. En starkt bidragande orsak till detta uppges vara utvecklingen på AI-området.

Föreslår europeisk modell för bidrag till kompetensutveckling

Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega med inriktning på kompetensförsörjningsfrågor, berättar att samtidigt som Sverige står inför en stor kompetensutmaning sjunker företagens satsningar på kompetensutveckling (i förhållande till personalkostnaderna).

– Till det ska läggas att omställningsstudiestödet – som är i grunden något mycket bra – inte har kommit i gång ordentligt.

Vad bör man göra åt det?
– Företagen bör få hjälp av staten med åtminstone en del av sina kompetensutvecklingskostnader. Det är en vanlig modell i flera europeiska länder som ökar företagens intresse för att satsa på kompetensutveckling.

– CSN:s handläggningstider vad gäller omställningsstudiestödet måste kortas ordentligt plus att kursutbudet behöver ökas. Det bör därutöver satsas mycket mer på arbetsmarknadsutbildningar och på fortsatt utbyggnad av Yrkes­högskolan. Det är ett stort pussel som ska lösas för att vi ska klara kompetensbehovet.

Omställningsstudiestödet är en del av trygghetsöverenskommelsen mellan arbetsgivare, fackförbund och stat och ska göra det möjligt för fler att höja sin kompetens ”mitt i arbetslivet”, till exempel genom att läsa fristående universitets- eller högskolekurser.

Jonas Jegers säger att det är viktigt att en betydligt större andel än i dag som påbörjar en grundläggande universitets- eller högskoleutbildning också slutför den, och det på utsatt tid. Det gäller inte minst tekniska utbildningar.

Fler varianter av utbildning behövs för att klara kompetensbehoven

En dellösning som många lyfter fram är att öka antalet lärarledda timmar. När Uni­versitetskanslersämbetet (UKÄ) häromåret undersökte 437 scheman från 26 svenska universitet och högskolor visade det sig att en student på en svensk högskola i genomsnitt har elva lärarledda timmar per vecka. Snittet för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSTJ) var åtta timmar och 15 timmar inom naturvetenskap, teknik och farmakologi.

Det är resultat som placerar Sverige i EU:s botten.

– För att klara kompetensutmaningen krävs en mängd olika lösningar och reformer, varav förändringar på utbild­ningsområdet bara är en del, säger Jonas Jegers som anser att samverkan mellan lärosäten och arbetsmarknaden behöver förbättras och dimensioneringen av universitets- och högskoleutbildningar i högre utsträckning utgå ifrån arbetsmarknadens behov.

Det är en uppfattning som delas av organi­sationen Svenskt Näringsliv som vill att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda och ta fram ett nytt resurstilldelningssystem för den högre utbildningen.

– Det är viktigt att man återkommande under arbetslivet kan komma tillbaka till högskolan för att kompetensutveckla sig, både för up- och reskill. Dagens resursfördelningssystem premierar pro­gramutbildning framför det livslånga lärandet.

Maria Jonsson Assander berättar att som statlig myndighet har Försvarsmakten ofta svårt att lönemässigt konkurrera med den privata sektorn, inte minst gällande kvalificerade befattningar.

– Men vi kan erbjuda annat, ett meningsfullt arbete där vår personal bidrar till att säkra fred och demokrati och där ett gott ledarskap utgör en ledstjärna.

Grön omställning väntas skapa jobb

Runt om i Sverige planeras det för stora industrisatsningar som ska ställa om industrin mot ett fossilfritt samhälle.

De största satsningarna planeras i Norrbotten och Västerbotten. 1 100 miljarder kronor väntas under de närmaste 20 åren investeras i nya och utbyggda produktionsanläggningar för fossilfri gruvdrift, produktion av fossilfritt stål samt andra projekt. Detta är satsningar som väntas skapa tiotusentals nya jobb i Norrbotten och Västerbotten.

Den goda arbetsmarknaden för ekonomer väntas hålla i sig under de kommande åren, framför allt inom redovisning och ekonomistyrning.
– AI gör inte att jobben försvinner, däremot att de förändras, säger Nina Forssblad, professionsanalytiker på Akavia.

Det beräknas finnas knappt ett par hundra tusen yrkesverksamma ekonomer i Sverige, vilket gör yrket till ett av de vanligare. Ungefär 80 procent arbetar i privat sektor. Könsfördelningen är jämn.

– Arbetsuppgifterna varierar precis som titlarna, som dessutom förändras i snabb takt. Det är en mycket bred profession, säger Nina Forssblad.

Enligt en aktuell bedömning från Statistiska centralbyrån (SCB) väntas arbetsmarknaden för ekonomer förbli god även under de kommande åren. I en jobbprognos för åren fram till 2029 beskrev Saco i våren 2024 arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer som i balans, det vill säga att det finns ungefär lika många utbildade personer som det finns arbeten.

För bland annat revisorer, redovisningsekonomer, controllers och organisations- och managementekonomer bedöms möjligheterna till jobb som extra bra, medan det väntas råda större konkurrens inom finansiering och marknadsföring.

Mer komplexa och otydliga roller framåt

En förklaring till den förväntat goda arbetsmarknaden för många ekonomer är utbildningsväxling, alltså att allt fler ekonomjobb kräver högre utbildning, men även att det saknas ekonomer till många tjänster.

I takt med att uppdragen och arbetsuppgifter blir mer komplexa, rollerna inte längre är lika klara och tydliga som förr och dessutom går in i varandra, ökar kraven på såväl bredd- och spetskompetens som erfarenhet.

Som för många andra yrkesgrupper växer kraven även på ekonomer inom digitalt kunnande och förståelse för digitaliseringens möjligheter. En rad områden är redan starkt påverkade av nya tekniken: marknadsföring, försäljning, finansiell rådgivning, analys och redovisning, för att bara nämna några exempel.

– Vissa arbetsuppgifter förenklas i och med AI-stöd, en del försvinner, men det inne­bär inte att även jobben behöver göra det. Däremot förändras de. Även i fram­tiden kommer det att behö­vas kunniga ekonomer, inte minst inom redovisning, säger Nina Forssblad.

– Men samtidigt som det finns ett växande behov av redovisningskompetens är det många ekonomistudenter som, delvis på grund av att det i media och på andra ställen pratas om att AI kommer att ta över jobben, väljer att inte läsa redovisning. De tror att de kommer att ha svårt att få jobb inom redovisning när de är klara. Det är en helt felaktig uppfattning som tyvärr är levande på många ställen.

I en rapport påvisar Akavia bland annat följande:

• På en del högskolor är det så få studenter som väljer redovisning som inriktningsämne i sin examen att flera av högskolorna har valt att ha gemensamma kurser. Andra erbjuder inte längre inriktningen på grundnivå.
• Många nyutexaminerade studenter saknar, enligt vittnesmål från arbetsgivare, tillräckliga kunskaper i redovisning.

Detta samtidigt som behovet av revisorer väntas öka, bland annat för att klara granskning av företagens växande – lagstadgade – håll­barhetsrapportering, men också som en del i arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Dessutom utreds om revisionsplikten för mindre aktiebolag ska återinföras.

– Jobbmöjligheterna är med andra ord mycket goda för den som läser redovisning.

Ett resultat av den ökade digitaliseringen är att det genereras allt större mängder data, vilket ökar kraven på god analysförmåga, kreativitet och kritiskt tänkande. Kompetenser som kommunikations-, samarbets- och pedagogisk förmåga blir viktigare, även i roller där det tidigare inte varit lika centralt.

– Många kommer att få andra, kanske mer rådgivande och kvalificerade, arbetsuppgifter än vad de har i dag, säger Nina Forssblad.

3 faktorer som påverkar ekonomers yrken framåt:

1. Digitalisering.
2. Utbildningsväxling.
3. Ökande behov av revisorer.

• Är du ekonom? Då har vi samlat allt du behöver här

Allvarligare kriminalitet, komplicerade utredningar och skärpta juridiska krav ökar efterfrågan på jurister.
– En av effekterna av en allt oroligare och komplex omvärld är att jurister är ännu mer attraktiva, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.

Det finns omkring 37 000 yrkesarbetande jurister i Sverige. Omkring 40 procent är verksamma inom offentlig förvaltning, 25 procent inom juridisk och ekonomisk konsultverksamhet och 10 procent inom finans- och försäkringsverksamhet. 

35 procent är 50 år eller äldre. Omkring 60 procent av juristerna är kvinnor, en andel som väntas öka något under de kommande åren.

Precis som inom andra akademiska utbildningar tar kvinnor examen i betydligt högre utsträckning än män.

Många jurister arbetar inom branscher och yrken som inte kräver juristexamen, till exempel utredare och handläggare, och konkurrerar då ofta med ekonomer och samhällsvetare om jobben. Trots det är arbetslösheten bland jurister, både nyexaminerade och yrkeserfarna, stabilt låg.

Häromåret uppgav till exempel mer än hälften av de svarande arbetsgivarna i SCB:s så kallade Arbetskraftsbarometer att det enligt deras erfarenhet råder brist på yrkeserfarna jurister. Endast en av tio ansåg att tillgången var god.

De flesta juristerna får jobb innan examen

I fjol visade Akavia i en undersökning på stor efterfrågan på nyexaminerade jurister. Mer än hälften av dem som deltog i undersökningen, och som tog sin examen under läsåret 2021/2022, uppgav att de fick sitt första arbete med relevans för utbildningen redan innan de hade avslutat sina studier.

För ytterligare 30 procent tog det inte mer än tre månader. Även Arbetsförmedlingens prognoser pekar på goda jobbmöjligheter för jurister.

Hårdare tag i rättssystemet och hög ålder påverkar i stor grad efterfrågan på jurister

Allvarligare kriminalitet, skärpta straff och kraftigt växande resurser till rättsväsendet – framför allt polisen – har bidragit till ökad efterfrågan på jurister, bland annat i domstolarna.

Samtidigt väntas ett stort antal domare gå i pension i år, enligt statliga Domarnämndens senaste årsredovisning, där det dessutom konstateras att under 2023 fick fler anställningsärenden än under föregående år skrivas av på grund av för få sökande, i en del fall noll. Det är dessutom svårt att tillsätta en del notarietjänster.

– Blir det ett bestående problem kan det leda till allvarlig kompetensbrist inom hela rättsväsendet, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.

En förutsättning, förutom juristexamen, för att senare kunna utbilda sig till åklagare, domare eller kronofogde är att ha genomfört notarietjänstgöring.

– Förutom domstolarna och Åklagarmyndigheten är även polisen i behov av fler jurister, både som utredare och handläggare.

Ulrika Husmark säger att det är viktigt att det finns en framförhållning i såväl resurstilldelning som förändringar av rätts­väsendet.

– Politikerna behöver tänka mer långsiktigt och strategiskt. Hattandet försvårar.

Regelefterlevnad och beredskap påverkar efterfrågan på jurister

Enligt SCB:s bedömning väntas arbetsmarknaden för jurister både breddas och växa. En högre andel av dem som arbetar som exempelvis planerare och utredare förväntas i framtiden ha en juristutbildning.

– Det ökade fokuset på regelefterlevnad, både i privat och offentlig sektor, ökar behovet av jurister. Även i arbete med krisberedskap och civil beredskap, ett område som växer, behövs det juridisk kompetens, säger Ulrika Husmark.

Samtidigt gör digitaliseringen att andra juridiska arbetsuppgifter försvinner, till exempel en del volymarbetsuppgifter som enklare genomgång av avtal och andra juridiska texter.

– Det leder till att vissa instegsjobb kan försvinna. Många nyexaminerade jurister lär behöva börja arbeta med mer avancerade arbetsuppgifter än i dag.

Enligt en analys som Akavia har gjort behöver jurister i framtiden, precis som många andra kvalificerade yrkesgrupper, i växande utsträckning kunna bearbeta, förstå och tolka stora mängder digital information i olika format. Man behöver också ha kunskap om hur it-systemen fungerar och hur man som jurist kan använda sig av dem.

Behöver jurister komplettera sin utbildning med studier i programmering?

– Nej, det tror jag inte, men det kommer att efterfrågas jurister som både har juridisk och teknisk kunskap, säger Ulrika Husmark.

– Internationellt är det betydligt vanligare än i Sverige med tvärvetenskapliga utbildningar, att studenterna läser både juridik och teknik. Vi ligger lite efter.

4 framtids­faktorer för jurister:

1. Allvarligare kriminalitet.
2. Ökande resurser till rättsväsendet.
3. Stort rekryteringsbehov.
4. Digitalisering.

• Råd, stöd och verktyg – samlat för dig som är jurist

Krisberedskap och civilt försvar. Det är två växande områden med behov av samhällsveterare för bland annat riskanalyser och beredskapsplanering.

Det finns cirka 37 500 yrkesverksamma samhällsvetare i Sverige, varav ungefär en tredjedel arbetar inom offentlig förvaltning, enligt SCB. Drygt hälften är kvinnor och ungefär en tredjedel är 50 år eller äldre. Vanliga yrken är planerare och utredare.

Många av samhällsvetarna har studerat ämnen som statsvetenskap, sociologi, kriminologi, statistik, inter­nationell politik eller nationalekonomi.

Behovet av välutbildade samhällsvetare väntas öka under de kommande åren, bland annat som en följd av att kompetenskraven ökar inom områden där det tidigare ansetts tillräckligt med kortare utbildning.

Samtidigt kan samhällsvetarens kompetens emellanåt vara mer svårdefinierad än andra yrkens, vilket riskerar att göra rollen mindre synlig. I Akavias senaste professionsundersökning uppger en tredjedel av de svarande samhällsvetarna att arbetsgivare har ganska eller mycket dåliga kunskaper om gruppens kompetens.

– Samhällsvetare konkurrerar ibland med jurister och ekonomer om samma jobb. Jag tror att det är viktigt att den som är samhällsveterare är tydlig med vad just hen kan bidra med, varför det aktuella jobbet passar just en samhällsvetare. Arbetsgivare har ofta inte koll på allt samhällsvetare behärskar, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.

Ett växande behov av samhällsvetares kompetenser

Arbetsmarknaden och även samhället i stort står inför en rad förändringar som pekar mot växande behov av samhällsvetare.

– Ett sådant område är krisberedskap och civilt försvar. Behovet av riskanalyser, beredskapsplanering och krissamordning ökar och bör samordnas utifrån ett helikopterperspektiv. Det är förmågor som många samhällsvetare behärskar.

– Ett annat växande om­råde är social hållbarhet. Stora företag ska göra hållbarhetsanalyser för att undersöka verksamhetens konsekvenser för sociala förhållanden, arbetsvillkor och liknande. Här behövs samhällsvetares spetskompetens om mänskliga rättigheter, liksom förmågan att analysera och bestämma tröskelvärden.

Exempel på ett tredje område är den gröna industriomställningen som förutsätter omfattande planering och utbyggnad av nya skolor, bostäder, infrastruktur och samhällsservice, inte minst i norra Sverige.

Samhällsvetares analytiska förmåga en attraktiv egenskap i framtiden

I takt med att automatisering och digitalisering får en alltmer framträdande roll i samhället ökar behovet av kreativitet, emotionell intelligens och intuitiv förmåga, menar Ulrika Husmark.

– Samhällsvetarens samhällsengagemang och förståelse för komplexa samhällsfrågor blir i det här sammanhanget extra viktig och användbar. Detsamma gäller analytisk förmåga, att kunna tolka data, förstå samband och dra slutsatser, men också att kunna presentera komplicerade problem och lösningar så att de blir begripliga för andra.

Förutom god digital kompetens väntas det även ställas ökade krav på juridiska kunskaper.

– Det kan vara bra för samhällsvetare att läsa en del juridik så att hen kan tolka regelverken och förstår det juridiska hantverket och det juridiska systemet.

– Men framför allt blir det allt viktigare att skaffa sig spetskompetens, att hitta en nisch som man har ett stort intresse för och blir riktig duktig på.

Fem framtids­faktorer för samhällsvetare

1. Ökande kompetens­krav.
2. Krisberedskap.
3. Social hållbarhet.
4. Den gröna omställningen.
5. Juridiska kunskaper.

• Är du samhällsvetare? Missa inte det här

Inte många yrkesgrupper har en lika stark arbetsmarknad som it-akademiker. Den lär dessutom inte blir svagare. Åtminstone inte under de närmaste åren.

Det beräknas arbeta mer än 200 000 personer i Sverige inom techyrken. Mjukvaru- och systemutvecklare är ett av de vanligaste jobben på den svenska arbetsmarknaden.

Enligt en aktuell rapport från bransch- och arbetsgivarorganisationen Techsverige behöver antalet specialister inom tech i techbranschen öka med cirka 10 000 personer per år fram till år 2028. I övriga näringslivet och inom den offentliga sektorn uppskattas behovet öka med cirka 8 000 personer per år fram till år 2028.

Bakgrunden till det växande behovet av techspecialister är den omfattande digitaliseringen som pågår på bred front i hela samhället. Framför allt växer kompetensbehovet inom informations- och cybersäkerhet samt AI.

Mjukvaru- och systemutvecklare mest efterfrågade

Den mest efterfrågande yrkeskategorin inom techbranschen är mjukvaru- och systemutvecklare. Inom andra sektorer är det it-
supporttekniker.

Under de senaste tio åren har det, enligt rapporten, skett en stor ökning av antalet sysselsatta inom tech-yrken, både inom och utanför techbranschen. Den procen­tuellt största ökningen har skett inom sektorer som finans- och försäkringssektorn, energiförsörjning samt vård och omsorg inklusive sociala tjänster.

Inom techbranschen är det områdena AI-science och data­science som uppvisar den största tillväxttakten, medan efterfrågan på mjukvaru- och systemutvecklare är det som växer mest utanför. 

Akavias senaste arbetsmarknadsundersökning bekräftar att arbetsmarknaden för systemvetare är god och att det finns en mycket stor efterfrågan även på nyexaminerade. Bland de systemvetare som deltog i undersökningen fick drygt sex av tio kvalificerat arbete innan de hade tagit examen. Nio av tio hade fått sitt första arbete med relevans för sin utbildning inom tre månader efter examen.

Efterfrågan på kvalificerad it-kompetens beräknas vara hög under lång tid framåt

Även om en del it-yrken, till exempel programmerare, genomgår stora förändringar i och med möjligheterna att använda AI för att generera kod, väntas efterfrågan på kvalificerad it-kompetens vara hög under lång tid framöver.

I kompetensbristundersökningen Talent Shortage 2024, till exempel, uppger vart fjärde svarande svenskt företag att de har svårt att rekrytera kompetens inom it och data.

Enligt två aktuella internationella benchmarkmät­ningar på digitaliserings­området – EU-kommissionens index för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI) och EU-kommissionens eGovernment Benchmark – tappar Sverige i jämförelse med andra län­der inom delområdet offentlig sektor.

Två framtids­faktorer för it-akademiker:

1. Stort rekryteringsbehov.
2. Artificiell intelligens.

• Råd, stöd och verktyg – samlat för dig som är It-akademiker

Mer distansarbete i kombination med ökad digitalisering förändrar många personalvetares roll. Samtidigt ökar kravet på kunskaper i ekonomi och affärsmässighet.

Precis som med kommunikatörer diskuteras till och från antalet personalvetare, framför allt i offentlig sektor. Enligt en del kritiker är de för många.

– Det ökade distansarbetet och omställningen i samband med covid-19-pandemin satte verkligen HR- och personalvetares kompetens och roll på kartan. De stöttade chefer och utbildade dem i alla nya regelverk, hjälpte medarbetare, såg till att många kunde arbeta hemifrån och gjorde en mängd andra insatser, säger Nina Forssblad, professionsanalytiker på Akavia.

Det nya delvis distansbaserade arbetslivet ställer till viss del andra krav på personalvetare och HR än vad som gjordes tidigare. Det gäller inte minst frågor om arbetsmiljö och de anställdas välmående.

Goda jobbmöjligheter för personalvetare framåt

Enligt Akavias senaste arbetsmarknadsundersökning är det bra jobbmöjligheter för personalvetare, och det gäller även nyexaminerade, även om den pågående lågkonjunkturen har medfört ett hack i kurvan.

– Många får sina första jobb där de har gjort sin praktik.

Samma undersökning visar att åtta av tio studerande inom personalvetenskap/HR arbetar parallellt med studierna, vilket är en betydligt högre andel än för andra studentgrupper.

– Jag tror att det för den här gruppen är extra viktigt att man redan under studie­tiden kommer i kontakt med arbetslivet, dels för att få en förståelse för hur det fungerar, dels för att knyta kontakter.

Alla grundkompetenser inom HR påverkas av digitaliseringen

Precis som många andra behöver HR/personalvetare i dag ha åtminstone grundläggande tekniskt kunnande och förståelse inom informa­tionsteknik, digitalisering och automatisering. Alla grundkompetenser inom HR, vare sig det är frågan om beteendevetenskap, arbetsrätt, arbetsmiljö, rekrytering eller något annat, påverkas av digitaliseringen.

Ett HR-område som blir allt viktigare är förståelse för hur företaget, organisationen eller myndigheten bör eller kan tänkas arbeta om några år, och vilken struktur som man bör ha för att veta vilka kompetenser som då behövs, och inte minst hur man ska kunna attrahera, utveckla och behålla dessa kompetenser.

– Arbetsgivare betonar ofta att kunskaper om affären, affärsmässigheten, är en vik­tig kompetens för personal­vetare/HR, att man verkligen förstår de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten och HR:s roll i den, säger Nina Forssblad.

Tre framtids­faktorer för personalvetare

1. Ökat distansarbete.
2. Digitalisering.
3. Kunskaper i ekonomi.

• Så stöttar vi dig i din karriär som personalvetare

När det protesteras mot nedskärningar inom vård och skola skyller politiker på att det har anställts för många kommunikatörer.
– De söker enkla lösningar på svåra problem, säger Caroline Thunved, vd och generalsekretare för medlemsorganisationen Sveriges kommunikatörer.

Tidigare i år antydde KD-ledaren Ebba Busch att ett av svensk sjukvårds problem är antalet kommunikatörer i regionerna. I en intervju med TT frågade hon varför man gör sig av med undersköterskor men behåller kommunikatörer.

Vice statsministern är inte ensam om att ifrågasätta kommunikatörer i offentlig verksamhet, framför allt antalet.

– Den bild som ges är väldigt för­enklad. När politiker ifrågasätter och hänger ut vissa yrken undergrävs dessutom förtroendet för den yrkesgruppen, säger Caroline Thunved.

– Man ställer yrkesgrupper mot varandra. Budskapet är att om bara gör sig av med kommunikatörer så löser sig mycket annat. Så är det självklart inte.

Utan tvekan har antalet kommunikatörer i offentlig tjänst ökat under de senaste decennierna.

– Det beror på att hela samhället har förändrats. Vi är i dag i stor utsträckning ett kommunikationssamhälle. Kommunikatörens arbete underlättar för andra yrkesgrupper att fokusera på sina kärnuppdrag.

Inom yrkesområdet kom­munikation finns en stor mängd olika yrken och titlar, till exempel webbredaktör, verksamhetsutvecklare, UX-designer, copywriter och pressansvarig.

– Yrket förändras hela tiden, framför allt på grund av den teknologiska utvecklingen. Det krävs ett konstant lärande för att hänga med.

Just nu efterfrågar många arbetsgivare kommunikatörer med goda kunskaper inom AI.

I Sveriges kommunikatörers kompetenskartläggning konstateras bland annat följande:

• Ökat behov av kunskaper i digitala kanaler, framför allt kring effektmål, mätning och analys.
• Kommunikatörer som är generalister förväntas ha kunskap inom flera områden, som dessutom som ska bli allt fler i takt med den teknologiska utvecklingen.
• Efterfrågan på förändringsledning/kommunikation, coachning och en mer kommunikativ företagskultur ökar.
• Arbetsgivarna efterfrågar fortfarande kommunikatörer som är skickliga inom textproduktion, presentationsteknik och film- och bildproduktion.
• Hållbarhetskommunikation rankas högt på listan inom kompetenser med störst utvecklingsbehov.
• Andra viktiga och växande områden är säkerhetskommunikation och hur man undviker otillbörlig informationspåverkan.

Fem framtids­faktorer för kommunikatörer

1. Digitala kanaler.
2. Artificiell intelligens.
3. Hållbarhetskommunikation.
4. Säkerhetskommunikation.
5. Kompetensutveckling.

• Allt du behöver som kommunikatör – på ett ställe