Humanismen går även igenom i Arash Gilans ledarskap. Han driver vad han själv kallar en ”tillsammanskultur” på Viva, ett människocentrerat ledarskap, en ledarskapsform anpassad till en ny tid.
– Första stadiet av ledarskap är det som formas tidigast i mänsklighetens historia, när hövdingen tar beslut: ’Gör som jag säger, annars får det konsekvenser’, men i den moderna världen finns det ju kvar och det är – menar jag – förlegat.
– Det finns också byråkratiskt och organiserat ledarskap där man säger vad folk inte får göra, i stället för att lämna det till människans tycke, som inom militären och i religiösa samfund, men det speglas också i organisationer där det finns en policy för allt som görs.
Han påpekar att den industriella revolutionen förändrade vår syn på ledarskap, i en era av blommande marknadsekonomi och kapitalism.
– Där är resultatet det enda som spelar roll, och det har kanske satt störst avtryck på ledarskapet i dag. Ditt värde sätts utifrån vad du presterar.
Idag finns ett stort behov av att lyssna på medarbetarna för att följa med i utvecklingen
Under mitten av 1900-talet kom dock en motvåg, speciellt i Norden: det demokratiska ledarskapet.
– Det innebär att vi behöver ha konsensus kring alla beslut. Det är fint och bra, men kruxet är att hälften alltid är nöjda och hälften missnöjda.
– Vad jag menar med människocentrerat ledarskap är att det finns en ledare som har en tydlig vision för framtiden, men den innebär inte att målbilden är klar, utan att det finns en riktning, vart vi är på väg. Då kan vi använda den kollektiva intelligensen hos människorna som finns i organisationen; vi kan komma dit tillsammans.
Det handlar om att se alla i organisationen som sammanlänkade, förklarar han.
– Ju mer vi kan få ihop den kraften, desto mer och bättre kan vi lyckas. Den typen av ledarskap handlar inte om hur kvartalet gick eller om vi nådde budget, utan mer långsiktigt: vart vi är på väg och varför? Det handlar om att ta vara på det som finns i människor och se det som något väldigt värdefullt på resan.
Behovet av att lyssna på medarbetarna i organisationen är större än någonsin i dag, menar han, eftersom världen förändras allt fortare.
– Ingen kan ensam fånga upp de viktiga trendbrotten, de senaste behoven. Medarbetarna är så nära vardagen, men det är ofta inte ledaren. De kan fånga upp trender och idéer som ledaren inte kan.
– Det är samma princip som i Darwins evolutionslära. Det är inte de som är bäst, smartast, snyggast eller rikast som vinner, utan det är de som har förmågan att anpassa sig till sin omvärld. Ledarskap handlar om ens förmåga att konstant anpassa sig. Det handlar dock inte om att vara först, för det går inte alltid så bra, men det är viktigt att inte vara sist, att ha örat mot rälsen och se vad det innebär för medarbetare och kunder. Då gäller det att lyssna på personalen.
Han bär med sig ubuntu, den ledarskapsfilosofi från Afrika och som fick spridning i Sydafrika efter apartheid. Ubuntu fokuserar på människors solidaritet med varandra och ser andra som sammanbundna med sig själva genom sin mänsklighet.
– Det handlar om hur vi kan få fram det bästa i varandra. Jag är inte jag, om du inte är du och jag är vad jag är, på grund av vilka vi alla är.