Gå till Innehållet

Juseks historia

Fackförbundet Jusek med 89 000 medlemmar var en intresseorganisation för akademiskt utbildade ekonomer, kommunikatörer, jurister, personalvetare, samhällsvetare och systemvetare.

Om Jusek

Jusek var fram till 2020 ett fackförbund och intresseorganisation med 89 000 medlemmar både yrkesverksamma och studenter. 

Förbundet organiserade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare i både offentlig och privat sektor. Medlemmarna var indelade i fyra sektioner.

Organisation

Jusek hade cirka 90 anställda och 40 lokala  studentmarknadsförare samt 2 200 förtroendevalda. 

Jusek ingick i Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) som är en partipolitiskt obunden sammanslutning av självständiga fackförbund.

Medlemstidning

Förbundets medlemstidning hette Karriär och var ett karriärmagasin och gavs ut månadsvis med ämnen relevanta för akademiker. Tidningen var en månadstidning som grundades år 1969, men då under namnet Juristnytt/Samhällsvetaren i samband med bildandet av Jurist- och Samhällsvetareförbundet (Jus).

Tidningen lades ned i samband med samgåendet med fackförbundet Civilekonomerna år 2020. 

Juseks politik och verksamhet

Jusek drev frågor om utbildning, karriär, trygghet och anställningsvillkor. Deras vision var att stärka medlemmarnas konkurrenskraft och ställning i arbetslivet under hela karriären. Ett av de strategiska målen för att uppnå visionen var – utöver en stark medlemstillväxt och hög medlemsnytta – att Jusek skulle synas och vara en trovärdig opinionsbildande aktör i samhällsdebatten.

Jusek arbetade för medlemmarnas villkor och rättigheter i arbetslivet. En fråga som genomsyrade samtliga områden var jämställdhet. Jusek hade även verksamhet för egenföretagare och chefer. 

Juseks historia

Jusek har sina rötter i statsvetenskapliga intresseföreningar och motsvarande organisationer för jurister som bildades i slutet av 1930-talet. Det nationella statsvetenskapliga intresseförbundet bildades 1942 som1956 bytte namn till Sveriges samhällsvetarförbund. 

År 1947 bildades Sveriges juristförbund, vilket 1969 gick samman med samhällsvetarförbundet och bildade Jurist- och samhällsvetarförbundet, förkortat JUS.

1979 justerades namnet till JUSEK för att tydliggöra att även ekonomer var välkomna och 1997 ändrades det till egennamnet Jusek.

2017 firade Jusek 80 år och uppmärksammade jubileet med att ge ut en bok om förbundets historia.

80 år av fackliga frågor

Viktiga frågor under Juseks 80 år

1940-tal

  • Dåliga anställningsvillkor för nyutexaminerade akademiker är drivkraften bakom juristernas fackliga organisering. Framför allt gäller det notariernas situation, med låga löner och mycket övertid.
  • Det pågående kriget, och den ekonomiska depressionen, kräver att staten är tvungen att spara. Yngre jurister och många andra akademikergrupper ser mörkt på framtiden. 

1950-tal

  • Övertiden är fortfarande en fråga på agendan och medlemmarna uppmanas att själva begränsa övertiden.
  • Förbundet konstaterar 1952 att arbetsmarknaden är usel – ett 70-tal yngre jurister går arbetslösa och lika många har okvalificerade jobb.

1960-tal

  • Under den senare delen av decenniet ökar antalet studenter på högskolor och universitet. Det finns inte många linjer och program utan studenter kombinerar själva sina examina.
  • Staten lanserar tanken på ett linjesystem.

1970-tal

  • 1971 är det massarbetslöshet bland nyutexaminerade akademiker. Men i mitten av decenniet kommer högkonjunkturen.
  • Det är dags för den första utflyttningsvågen av statliga myndigheter. Jus driver frågan att utflyttningen medför allvarliga kompetenstapp.
  • Jusek trycker också på för att ändra det statliga lönesystemet, som regleras i centrala förhandlingar. 

1980-tal

  • Datorn gör sitt intåg. En enkät bland medlemmarna visar att de tror på negativa effekter av datoriseringen.
  • Många statliga myndigheter skärs ner, bolagiseras eller utlokaliseras.  

1990-tal

  • Den svenska ekonomin dyker i början av decenniet och arbetsmarknaden för nyutexaminerade är svår. Samtidigt skärs statens administration ner med tio procent.
  • Plattare organisationer gör att chefskarriärer försvinner, samtidigt som tidsbegränsade chefsuppdrag blir vanligare inom offentlig sektor. Jusek är kritiskt, och chefsrollen får en större plats i förbundets arbete. 
  • Jämställdhetsarbetet blir viktigare – både när det handlar om löner och karriärmöjligheter. 

2000-tal

  • Man vill se ett slut när det gäller ökningarna av utbrändhet och för mycket obetalt övertidsarbete. ”Återinför 40-timmarsveckan”, är ett motto.
  • Jusek vill även se mer öppen rekrytering till de högsta tjänsterna i samhället och därmed komma ifrån politiska tillsättningar.
  • Förbundet börjar på allvar att driva frågan om invandrade akademikers situation. Utgångspunkten är att kompetensen kommer till nytta i alldeles för låg utsträckning.

2010-tal

  • Många medlemmar vill själva bestämma när och var de arbetar – men samtidigt leder tillgängligheten till stress, menar ungefär hälften av dem i en enkät. Jusek konstaterar att tiden då arbetslivet byggde på övervakning och kontroll är förbi.
  • Hot och våld fortsätter att vara en viktig fråga, men nu inte bara för rättsväsendet. Medlemmarna upplever stora problem och förbundet driver på för att öka tryggheten. 

Källa: Boken Jusek 80 år, av Per Henriksson.

Jusek blir Akavia

Ett nytt akademikerförbund ser dagens ljus

På fullmäktige den 16 december 2019 togs det historiska beslutetet om att Jusek och Civilekonomerna skulle gå samman i ett nytt fackförbund, Akavia, som blev Sacos näst största efter Sveriges Ingenjörer. Den 1 januari 2020 slog Akavia upp portarna.