"Lärosätena behöver rustas för att möta ett livslångt lärande."
Under sommaren 2022 väntas riksdagen besluta om ett nytt omställningsstöd. Studiestödet är en del av Trygghetsöverenskommelsen som parterna på arbetsmarknaden tidigare enats om. Syftet med det nya studiestödet är att genom utbildning stärka arbetstagares framtida ställning på arbetsmarknaden och göra det lättare att ställa om i arbetslivet. Akavia har med anledning av detta ställt frågor till medlemmarna om deras syn på kompetensutveckling och det nya studiestödet.
Intresset för att uppdatera sin kompetens är stort. I genomsnitt svarar 83 procent av medlemmarna ja på frågan om de kommer att kompetensutveckla sig inom en femårsperiod.
– Akavias medlemmar tar stort eget ansvar för sin kompetensutveckling och ser det både som ett sätt att främja den personliga utvecklingen och uppdatera den kompetens som behövs för nuvarande arbete, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia.
Vanligaste motivet för att kompetensutveckla sig är personlig utveckling (33 procent). På andra plats kommer behov av att framtidssäkra kompetensen (31 procent). Nästan lika många (27 procent) anger att det kommer att behövas för det nuvarande arbetet. Endast 6 procent av medlemmarna uppger att de planerar att kompetensutveckla sig för att kunna byta arbete
De flesta medlemmar planerar att utveckla sin kompetens genom en kortare utbildning hos en privat utbildningsanordnare (42 procent) eller genom en intern utbildning hos arbetsgivaren (37 procent). Endast 15 procent tror att kompetensutvecklingen kommer att ske på universitet eller högskola.
– Högskolor och universitet bör få särskilda medel för att utveckla och bedriva kurser och utbildningar anpassade för yrkesverksamma akademiker, säger Patrik Nilsson.
I enkäten ställdes också en fråga kring det nya omställningsstudiestödet. Bara var tionde medlem uppger att sannolikheten för att de kommer att vidareutbilda sig ökar med det nya stödet.
− Troligen beror det inte på stödets utformning utan snarare på att få medlemmar känner till det, säger Patrik Nilsson.
Resultaten från undersökningen bygger på 4 643 medlemsintervjuer och är vägda utifrån kön, ålder, arbetsmarknadssektor och profession.