Sekretess och företagshemligheter
Det är inte ovanligt att anställda under tiden man är anställd får tillgång till information som på olika sätt kan vara känslig för arbetsgivaren om den blir allmänt känd eller utnyttjas i illojalt syfte. På grund av detta begränsas anställdas möjlighet att utnyttja informationen genom lagen om företagshemligheter. En arbetsgivare kan även föra in en sekretessklausul i anställningsavtalet för att ytterligare begränsa den anställdes möjligheter.
Lag om företagshemligheter
Sedan den 1 juli 2018 trädde en ny lag om företagshemligheter i kraft. För händelser som inträffat före detta datum gäller fortfarande äldre lagstiftning. För att viss information ska anses utgöra en företagshemlighet krävs det bl.a. att fyra krav är uppfylla:
- Att informationen ska handla om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet.
- Att informationen i dess helhet eller i dess beståndsdelar inte är allmänt känd.
- Att det har vidtagits åtgärder för att hålla informationen hemlig.
- Att informationen, om den läckte ut, skulle kunna vara till nackdel ur konkurrenssynpunkt.
Erfarenheter och färdigheter som en anställd får vid normal yrkesutövning, utgör dock inte en företagshemlighet.
Exempel på vad som skulle kunna utgöra företagshemligheter är kundregister, marknadsstrategier, ritningar och i vissa fall kunskap om hur en produkt tillverkas.
Om någon obehörig bereder sig tillgång till, avslöjar eller utnyttjar företagshemligheter kan denne både straffas med maximalt sex års fängelse samt tvingas betala skadestånd för den skada som orsakats.
Sekretessavtal
Genom avtal är det möjligt för arbetsgivaren och arbetstagaren att komma överens om regler gällande sekretess som gäller utöver vad som redan gäller enlig Lag om Företagshemligheter. Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill att den anställde ska betala ett på förhand bestämt belopp (vite) om den anställde bryter mot avtalet.
Akavia avråder från sekretessklausuler kombinerade med viten.