Text: Sofia Callius
Lästid: 3 minuter
Publicerad: 18 maj 2026
Att vara funkisförälder, alltså förälder till barn med adhd, autism eller annan funktionsnedsättning, påverkar inte bara familjelivet – det kan även påverka arbetslivet och relationen med arbetsgivare.
Det finns flera enkla och konkreta saker som anställda och arbetsgivare kan göra för att skapa en bättre arbetsvardag.
Gå direkt till tre nycklar som underlättar för funkisföräldrar
En ny undersökning från Akavia visar att mer än var tionde akademiker är funkisförälder, det vill säga att de är förälder till barn med någon funktionsnedsättning.
Många funkisföräldrar beskriver hur arbetslivet med arbetstid, karriärval och hälsa påverkas när vardagen fylls av möten med skola, vård och myndigheter.
– Föräldrar till barn med funktionsnedsättning gör ofta ett stort arbete utanför jobbet för att få rätt stöd till sitt barn. Det är ett ansvar som sällan syns i arbetslivet, säger Ulrika Husmark, sakkunnig inom mångfald, diskriminering och inkludering på Akavia.
Enligt Akavias undersökning har 10 procent av akademikerna barn med någon funktionsnedsättning, och ytterligare 2 procent har barn där en funktionsnedsättning antas men inte är diagnostiserad. Majoriteten har barn med ADHD eller autism, alltså neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), men även psykisk ohälsa, inlärningssvårigheter, kroniska sjukdomar och andra funktionsnedsättningar förekommer. Många barn har dessutom flera diagnoser samtidigt.
– Dessa föräldrar är en betydande grupp i arbetslivet. Samtidigt pratar vi förvånansvärt lite om hur föräldraskap till barn med funktionsnedsättning påverkar karriär, prestation och hälsa, säger Ulrika Husmark.
Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning påverkar ofta livet långt utanför hemmet. För många akademiker märks det också i arbetslivet – i form av fler möten med skola och vård, oförutsägbar frånvaro och ett ständigt pusslande mellan jobb och familj.
Dessa föräldrar beskriver ofta att de har två jobb.
Trots ett stort omsorgsansvar arbetar 92 procent av funkisföräldrarna heltid. Det är bara något färre än bland övriga akademiker (95 procent). Bakom siffrorna döljer sig ofta ett omfattande arbete för att få vardagen att fungera.
Många föräldrar behöver samordna kontakter med skola, vård, myndigheter och kommunala stödinsatser. Möten och telefonsamtal sker oftast på dagtid och kan bryta upp arbetsveckan i många små delar.
– Dessa föräldrar beskriver ofta att de har två jobb. Ett på arbetsplatsen och ett där de fungerar som samordnare mellan skola, vård och olika myndigheter, säger Ulrika Husmark.
Ja. I Akavias undersökning uppger 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen att de arbetar deltid på grund av barnets funktionsnedsättning.
Skillnaden speglar ett mönster som finns även i andra familjer: kvinnor tar ett större ansvar för omsorgsarbetet hemma.
Om familjen behöver anpassa arbetslivet är det oftast mammor som gör det.
– När familjen behöver göra anpassningar i arbetslivet är det oftast mammor som gör dem. Det påverkar både arbetstid, karriärval och på sikt även pensionen, säger Ulrika Husmark.
Nästan var tredje förälder till barn med NPF eller annan funktionsnedsättning uppger att de har avstått karriärmöjligheter på grund av barnets behov. Ungefär var tionde har tackat nej till eller blivit fråntagen arbetsuppgifter.
Samtidigt visar undersökningen att funkisföräldrar i genomsnitt inte har lägre lön än andra akademiker. Medianlönen för medlemmar som har barn med funktionsnedsättning är 57 949 kronor, jämfört med 55 000 kronor för övriga medlemmar (2024 års siffror).
– Många funkisföräldrar gör stora ansträngningar för att fortsätta prestera på samma nivå som andra. De vill inte bli marginaliserade i arbetslivet, säger Ulrika Husmark.
Återkommande vabb, möten och oförutsägbara situationer kan skapa stress, både för föräldern och för arbetsgivaren. På arbetsplatser där chefer visar flexibilitet och förståelse fungerar situationen ofta bättre.
Dessa föräldrar gör ett stort arbete utanför jobbet för att få rätt stöd till sitt barn.
– När arbetsgivare fokuserar på resultat i stället för närvaro skapas förutsättningar som gör att funkisföräldrar kan fortsätta bidra fullt ut i arbetslivet, säger Ulrika Husmark.
Föräldrar till barn med såväl ADHD som andra funktionsnedsättningar har ett större omsorgsansvar, vilket också kan påverka hälsan. Riksförbundet Attention uppger att utbrändhet, eller utmattning, är mycket vanligt bland funkisföräldrar där upp emot 44–47 procent av föräldrarna till barn med NPF har varit sjukskrivna för utmattning.
Akavias siffror visar att minst 16 procent av föräldrarna till barn med funktionsnedsättning uppger att de någon gång varit sjukskrivna för att barnets behov påverkat deras hälsa eller möjligheten att arbeta. Bland föräldrar till barn med psykisk ohälsa är siffran 26 procent.
– Många föräldrar lever med en konstant hög belastning. När samhällets stöd inte hänger ihop hamnar mycket av samordningen på föräldrarna själva, säger Ulrika Husmark.
Flexibilitet i arbetstid och möjlighet att arbeta hemifrån kan göra stor skillnad. Lika viktigt är en chef som är lyhörd och visar förståelse för funkisföräldrars situation.
– Utmaningarna för de här medarbetarna är stora. Att då ha en arbetsplats med kollegor och chefer som har kunskap, insikt och förståelse för att livet ser olika ut i olika familjer är avgörande för att kunna fortsätta arbeta och må bra, säger Ulrika Husmark.
Forskning, Akavias data och föräldrars erfarenheter pekar på tre faktorer som gör störst skillnad – både för prestation, hälsa och långsiktiga karriärval.
Sammanfattningsvis visar Akavias undersökning att när arbetsgivare erbjuder flexibilitet och arbetar med förtroende så minskar stress, sjukfrånvaro och risken att föräldrar avstår karriärmöjligheter. Samtidigt kan fler fortsätta utvecklas i sitt yrkesliv.
