Löneenkät

Svara på årets löneenkät, den tar bara några minuter. Ditt svar är viktigt även om du inte fått ny lön i år.

Till löneenkäten

Ingen helhetssyn på rättsväsendet i höstbudgeten

2020/09/21 — Budgetpropositionen för 2021 innehåller förslag till fortsatta satsningar på polis och kriminalvård. Migrationsdomstolarna får ett välkommet tillskott men i övrigt saknas nödvändiga satsningar på Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Saknas helhetssyn

Stora satsningar på polis och kriminalvård, men det saknas fortfarande helhetssyn

Den höstbudget som regeringen förhandlat fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna blir historiskt stor med över 100 miljarder. När det gäller rättsväsendet (som i budgeten benämns som ”utgiftsområde 4”) fortsätter de senaste årens stora satsningar på polisen och kriminalvården som får ett nödvändigt tillskott. Däremot saknas fortfarande en helhetssyn på rättsväsendet. Med undantag för de extra medel som migrationsdomstolarna får varken Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten eller Sveriges Domstolar särskilda satsningar trots stora behov.

Regeringens samlade redovisning av anslagen till rättsväsendet finns här.

De politiska prioriteringarna illustreras tydligt i diagrammet nedan som visar hur kostnaderna mellan myndigheterna inom rättsväsendet fördelade sig 2019. Merparten av de ekonomiska resurserna går till Polismyndigheten och Kriminalvården. Därefter kommer Sveriges Domstolar. Åklagarmyndigheten får samma andel av utrymmet som Säkerhetspolisen.

Samma logik verkar vägleda budgetpropositionen för 2021. Fortsatt stora satsningar görs på Polismyndigheten och Kriminalvården ges utökade anslag medan domstolarna och åklagarväsendet förutsätts klara sitt uppdrag utan särskilt ökade budgetanslag.

Polismyndigheten

Fortsatta satsningar på Polismyndigheten

De stora satsningarna på Polismyndigheten fortsätter kommande år. Under nästa år får svensk polis 1 900 miljoner mer än 2020. Under 2022 föreslår regeringen och samarbetspartierna ytterligare tillskott på 1 650 miljoner.

Frågan är om de resurser som satsas används på rätt sätt och vilken nytta satsningarna gör när andra delar av rättsväsendet inte ges tillräckliga resurser. Fortfarande har Polismyndigheten svårt att fylla platserna på polisutbildningen. Under vårterminen 2020 stod 40 procent av platserna på polisutbildningen tomma enligt statistik från Rekryteringsmyndigheten.

Det är uppenbart att Polismyndigheten behöver hitta nya vägar för att frigöra fler polisutbildade till kärnverksamheten, att bekämpa brott. I myndighetens egen årsredovisning framgår att en relativt stor andel av medarbetarna med polisiär grundutbildning arbetade inom myndighetens stöd- eller ledningsfunktioner under 2019. Här bör kvalificerad civil kompetens kunna komma till bättre nytta.

För att klara uppdraget behöver Polismyndigheten hitta nya sätt att ta tillvara den civila kompetensen inom myndigheten. Genom att ge civilanställda akademiker fler möjligheter att bidra i den utredande verksamheten kan medarbetare med polisiär grundutbildning frigöras till ingripandeverksamheten. Förslag på hur Polismyndigheten kan bli bättre på att dra nytta av  akademikernas kompetens finns i den här rapporten från tidigare Jusek.

I budgetpropositionen skriver regeringen att ambitionen är att fördelningen mellan civilanställda och poliser upprätthålls. Det förutsätter att Polismyndigheten lyckas vara en attraktiv myndighet även för civilanställda akademiker. Givet att personalomsättningen bland myndighetens civilanställda var dubbelt så hög som bland de polisanställda under 2019 (8 procent jämfört med 4,1 procent) behöver Polismyndigheten intensifiera arbetet med att attrahera och behålla akademiker.

Kriminalvården

Nödvändiga satsningar på Kriminalvården

Att Kriminalvården får resurser för att klara den ansträngda beläggningssituationen på häkten och anstalter är välkommet och nödvändigt. Regeringen föreslår tillsammans med C och L att Kriminalvårdens anslag utökas med 350 miljoner kronor 2021. Därefter föreslås 500 miljoner kronor 2022 och 750 miljoner kronor från och med 2023. Det är bra och välkomna satsningar som ger Kriminalvården förutsättningar att fortsätta en långsiktig och permanent utbyggnad av platskapaciteten.

Åklagar- myndigheten

Otillräckliga anslag riskerar leda till färre åklagare

De satsningar som görs på Åklagarmyndigheten i höstbudgeten är långt ifrån de nivåer som myndigheten själv begärt. Med nuvarande resurstilldelning riskerar verksamheten att påverkas negativt. Åklagarmyndigheten varnar i sitt budgetunderlag för åren 2021–2023 för att antalet åklagare kommer att behöva minska med ett hundratal om myndigheten inte får mer pengar. Det går tvärs emot riksdagens förväntningar på en utökning av antalet åklagare och riskerar att leda till sämre arbetsmiljö för medarbetarna inom myndigheten.

I en intern arbetsmiljöundersökning som myndigheten genomförde 2019 framgick att åklagarna i hög grad anser att arbetsbelastningen över tid är orimlig. Det är svårt att hitta balans mellan arbete och fritid, det finns inte utrymme att vara småbarnsförälder och det är svårt att koppla bort arbetet på fritiden. På sikt riskerar situationen att leda till att kvalificerade jurister väljer bort arbetet som åklagare.

I ett inlägg på Aftonbladets debattsida vittnade Saco-S föreningen på Åklagarmyndigheten nyligen om den pressade situation många åklagare upplever när arbetsbelastningen ökar och medarbetarna är för få.

Ekobrottsmyndigheten får också minskade anslag trots att man i budgetunderlaget påtalat att ytterligare resurser är av avgörande betydelse för att myndigheten ska klara sitt uppdrag. Det handlar om att bibehålla nivån på bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten men också om att på sikt kunna förstärka den. Myndigheten påtalar att det behövs en förstärkning av myndighetens åklagar- och utredarresurser. En förändrad brottslighet ställer väsentligt ökade krav på både medarbetarna och myndigheten som helhet. Den ökade komplexiteten tillsammans med nya identifierade brottsområden ställer ökade krav på personresurser för att genomföra utredningar och lagföring. Den nya brottslighetens komplexitet medför också att mer tid behöver avsättas för kompetenshöjande insatser mot medarbetarna.

DOMSTOLARNA

Välkommen satsning på migrationsdomstolarna

När det gäller satsningarna på domstolsväsendet finns ljuspunkter i höstbudgeten. Migrationsdomstolarna får ett tillskott på 172 miljoner kronor 2021, 157 miljoner kronor 2022 och 280 miljoner kronor från och med 2023. Akavia och Saco-S Domstol har under lång tid påpekat behovet av att migrationsdomstolarna ges långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att kunna minska balanserna och förkorta handläggningstiderna. Det är glädjande att regeringen och samarbetspartierna nu har lyssnat.  

Regeringen gör också en satsning på rättsliga biträden i budgetpropositionen vilket är en positiv nyhet. Regeringen föreslår att 3 650 857 000 kronor anvisas för 2021. För 2022 och 2023 beräknas anslaget till 2 385 857 kronor respektive 2 385 857 kronor.

Fler domare behövs när målen blir fler

I budgetpropositionen konstaterar regeringen att antalet inkomna mål (exklusive migrationsmål) till domstolarna ökade med 5 procent 2019 jämfört med 2018. Produktiviteten som mäts genom antalet avgjorda mål och ärenden i förhållande till de totala kostnaderna ökade också under 2019. Medarbetarna arbetade med andra ord snabbare. Samtidigt pekar regeringen själv ut vakanta domaranställningar, hög personalomsättning och sjukskrivningar som utmaningar för domstolarna.

Givet det resonemanget är det förvånande att regeringen ändå inte ser behov av att förstärka domstolarnas anslag i budgetpropositionen för 2021.

I budgetunderlaget för åren 2021–2023 understryker Domstolsverket behovet av fler domare. Bara ökningen av antalet mål under 2019 motsvarar ett ökat resursbehov på runt 90 domare. Mot den bakgrunden är det kanske inte så förvånande att Sverige hamnar på plats 27 i en jämförelse av antalet domare per 100 000 invånare i en rad EU-länder. Enligt de senast tillgängliga siffrorna Eurostat offentliggjort (från 2018) har Sverige knappt 8.57 domare per 100 000 invånare. Det kan jämföras med våra grannländer Finland som har 19.61 domare och Danmark som har 12.35 domare per 100 000 invånare.

Redan i dag saknas på flera håll tillräckligt många sökande när nya domartjänster utlyses och var femte domare närmar sig pension. Det är därför av stor vikt att vi redan nu säkrar den framtida kompetensförsörjningen. Tyvärr ser vi att många domstolar tvingas dra ner på antalet notarieplatser till följd av osäkerhet kring ekonomin.

I en enkät som dåvarande Jusek genomförde 2019 uppgav varannan förvaltningsrätt och nära var fjärde tingsrätt att de planerade att anställa färre notarier under 2020. Fyra av tio uppgav att den huvudsakliga anledningen är minskad budget.

Att utbilda en domare tar mer än ett decennium. Att domstolarna har tillräckliga resurser för att kunna anställa notarier är en förutsättning för att den långsiktiga kompetensförsörjningen inom rättsväsendet ska fungera.

Juristbrist

Risk att juristerna söker sig bort från rättsväsendet

Otillräckliga anslag och uteblivna satsningar riskerar att leda till sämre arbetsmiljö för åklagare och domare. Det riskerar i sin tur att leda till att kvalificerade jurister väljer andra arbetsgivare än myndigheterna inom rättsväsendet. Den prognos Akavia tar fram visar att arbetsmarknaden för såväl nyutexaminerade som erfarna jurister i stort är i balans. En av tio arbetsgivare upplever att det råder brist på nyutexaminerade jurister, vilket innebär en ökning över tid. När det gäller tillgången på yrkeserfarna jurister upplever fyra av tio arbetsgivare att det råder brist. Erfarna jurister har med andra ord relativt lätt att hitta attraktiva anställningar inom andra myndigheter eller i det privata näringslivet.

I budgetpropositionen gör regeringen bedömningen att de övergripande målen för kriminalpolitiken (att minska brottsligheten och att öka människors trygghet) och rättsväsendet (den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet) endast delvis har uppnåtts. Mot den bakgrunden är det svårt att förstå de prioriteringar som görs där bärande delar av rättsväsendet lämnas utan tillräckliga resurser. Trots en historiskt stor budget på över 100 miljarder verkar pengarna inte räcka till grundstenarna i vårt rättsväsende.

Förutom att målen för kriminalpolitiken och rättsväsendet riskerar att förbli ouppfyllda innebär de kortsiktiga och enögda satsningar som görs på enskilda myndigheter inom rättsväsendet stora påfrestningar för medarbetarna inom rättsväsendet.

Ska rättsväsendet klara både dagens och morgondagens utmaningar måste samtliga myndigheter inom rättsväsendet få långsiktiga resurser för att klara sina uppdrag på ett hållbart sätt och kunna behålla medarbetare med nödvändig kompetens.

Vill du läsa mer om Akavias förslag för framtidens rättsväsende? Här hittar du vårt rättspolitiska program.

Anna Nitzelius och Hanna Birath, rättspolitiskt sakkunniga Akavia

Senaste
Pressmeddelanden

Med framtidens domstol runt hörnet

2020/11/26 — Digitaliseringens effekter på juristbranschen står i centrum i ett nystartat projekt som Akavia driver under hösten. I början av november samlades jurister från olika delar av samhället för att diskutera digitaliseringens effekter på rättsväsendet. Framtidens domstol, Legal Design och viktiga egenskaper hos blivande jurister var några av samtalspunkterna.

Läs mer

Juridik och ekonomi – två utbildningar som lockar

2020/11/26 — Den pågående pandemin och nedgången för ekonomin verkar få allt fler att söka sig till universitetsstudier. Det bekräftar färsk statistik från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Att juridik och ekonomi är populära välkomnas av Akavias professionsanalytiker.

Läs mer

Sakkunskap viktigt vid ökad konkurrens

2020/11/25 — Kommunikatörer spås i Sacos senaste rapport om framtidsutsikter för akademiker vara på väg mot tuffare tider. Men trots ökat konkurrens om jobben finns det ljuspunkter menar Akavias expert Ida Inga.

Läs mer

Brister i jämställdhet tydligare under covid-19

2020/11/19 — Pandemin slår olika mot kvinnor och mäns arbetsliv, visar en undersökning från Akavia. Män får mer stöd på jobbet och får oftare resurser de ber om. Fler kvinnor än män permitteras och arbetssituationen för kvinnor är mer kritisk. Samtidigt behövs jämställdheten än mer nu under pandemin, något både män och kvinnor tjänar på. Det är något Akavia vill belysa i dag på Internationella mansdagen.

Läs mer

Distansarbete försvårar lönesamtal

2020/11/09 — Tiden för lönesamtal närmar sig för många arbetstagare. Men det utbredda distansarbetet innebär flera utmaningar för den som vill få upp sin lön. – Risken är att man träffar chefen för sällan och att det uppstår missförstånd kring uppnådda mål, säger Akavias löneexpert Sören Lundgren.

Läs mer

Akavia välkomnar regeringens besked

2020/11/04 — Akavia välkomnar beskedet om att spelreglerna för arbetsmarknaden ska förändras med parternas överenskommelse som grund

Läs mer

LAS-utredningen försämrar skyddet vid uppsägningar

2020/10/26 — Den statliga LAS-utredningens förslag innebär kraftiga försämringar i anställningsskyddet. Under måndagen lämnar fackförbundet Akavia in sina synpunkter på utredningen. Men framför allt vill förbundet att regeringen och samarbetspartierna i stället går vidare med överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Läs mer

Nio fackförbund kräver samordning för att stoppa gängvåld

2020/10/23 — Akavias ordförande Lee Wermelin har tillsammans med åtta andra ordföranden från fackförbund skrivit en debattartikel som publicerats på Aftonbladet.se

Läs mer

Cheferna ska hedras i en svår tid

2020/10/16 — Alla chefers dag är i dag, i en tid då covid-19 på ett dramatiskt sätt förändrat kraven på cheferna. Att leda på distans är bara ett exempel. – Distansarbete är en utmaning, och därför är det också viktigt att uppmärksamma det arbete som cheferna gör, säger Lee Wermelin, ordförande för Akavia.

Läs mer

Otydligt nytt lagförslag om visselblåsning – har flera brister

2020/10/16 — En ny lag rörande visselblåsning är på väg. Fackförbundet Akavia är positivt till en ny lag som stärker skyddet för visselblåsare. Men den nya lagen har brister och riskerar skapa osäkerhet och minska benägenheten att visselblåsa.

Läs mer

Ny undersökning: Var tionde kvinna under trettio utsätts för sexuella trakasserier

2020/10/15 — Sexuella trakasserier är fortfarande en verklighet på många arbetsplatser, trots att det har gått tre år sedan uppropet #metoo. Fackförbundet Akavia genomförde nyligen en undersökning som visar att 11 procent av alla medlemmarna har blivit utsatta för sexuella trakasserier det senaste året.

Läs mer

Akavia gratulerar årets ekonomipristagare

2020/10/13 — Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2020 går till Paul R. Milgrom och Robert B. Wilson. – Som ledande fackförbund för akademiker, däribland 45 000 ekonomer, gratulerar Akavia pristagarna, säger Akavias ordförande Lee Wermelin.

Läs mer

Balansen mellan arbetsliv och fritid är viktigast

2020/10/13 — Balansen mellan arbetsliv och fritid hamnar högst upp i den medlemsundersökning som gjorts bland gruppen it-akademiker. Det är framförallt kvinnor, medlemmar under 40 år samt chefer med personalansvar som anser att Akavia bör lägga frågan högst på agendan.

Läs mer

Svårt för nyutexaminerade att få jobb

2020/10/13 — En akademisk utbildning är en bra grund. Men även nyutexaminerade akademiker märker av svårigheterna på arbetsmarknaden till följd av Covid-19. – Många av våra medlemmar har sökt över 100 jobb – utan resultat. Och det är yrken som brukar vara eftertraktade, säger Abelone Tischbein-Madsen, teamleader för studentverksamheten på Akavia.

Läs mer

Las-förhandlingarna strandade - vad händer nu?

2020/10/01 — PTK, LO och Svenskt Näringsliv nådde inte fram till en uppgörelse om förändringar av arbetsrätten. Vad händer nu och finns det fortfarande möjlighet för parterna att komma överens?

Läs mer

Nya antagningsregler kan ge färre domare och åklagare

2020/09/30 — Domstolsverkets förslag om att ändra notarieantagningen riskerar att skapa negativa effekter och leda till färre domare och åklagare. Det skriver Akavia och Saco-S i ett remissvar om notarier till Justitiedepartementet.

Läs mer

Akavias expert kommenterar våld och hot mot myndighetsanställda

2020/09/24 — Anna Nitzelius, rättspolitisk sakkunnig på Akavia medverkade under torsdagsmorgonen i SVT:s Morgonstudio för att prata om en färsk medlemsundersökning.

Läs mer

Ingen helhetssyn på rättsväsendet i höstbudgeten

2020/09/21 — Budgetpropositionen för 2021 innehåller förslag till fortsatta satsningar på polis och kriminalvård. Migrationsdomstolarna får ett välkommet tillskott men i övrigt saknas nödvändiga satsningar på Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Läs mer

Det behövs ytterligare satsningar på kompetens- utveckling och omställning

2020/09/21 — Vi ska jobba Sverige ur krisen. Det är undertiteln på dagens budget från regeringen, i samarbete med januaripartierna. Utrymmet i budgeten är historiskt stort. 105 miljarder i 2021 års budgetutrymme läggs till vårens redan höga satsningar för att stävja pandemins effekter på ekonomi och jobben.

Läs mer

Dags för rätt(s) satsningar i höstbudgeten

2020/09/21 — Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar är avgörande instanser för att komma till rätta med brottsbekämpningen. Men det är tydligt att regeringen inte har förstått åklagarnas och domarnas betydelse för brottsuppklarning. I årets höstbudget kräver Akavia långsiktiga och genomtänkta satsningar på hela rättsväsendet.

Läs mer

Viktig förlängning av permitteringsstöd

2020/11/10 — Regeringens besked om att förlänga möjligheten till korttidspermittering är välkommet. Att kunna permittera är viktigt såväl för våra medlemmar som för svensk ekonomi. Fackförbundet Akavia vill däremot se att fler erbjuds kompetensutveckling och att regeringen ser över kostnadstaket.

Läs mer

Digitaliseringen öppnar nya möjligheter för advokatbyråer

Digitaliseringens effekter på juristbranschen står i centrum i ett nystartat projekt som Akavia driver under hösten. Genom rundabordssamtal och intervjuer samlas jurister från olika delar av samhället för att diskutera ämnet. En reformerad juristutbildning, moderniserade affärssystem och en förändrad yrkesroll tog en stor del av det första rundabordssamtalets fokus där deltagare från olika jurist och advokatbyråer möttes.

Läs mer