Om vägen till lycka

Ett annat av de förhållningssätt som han lyfter fram finns också tatuerat på ena armen: ”70%”.

– Det står för ’ge aldrig mer än 70 procent’. Vad du än gör – om du är ekonom eller elitidrottare – så kan du säkert prestera bra upp till 70 procent av din kapacitet. Ska du gå högre blir det ruskigt låg marginalnytta, så det är lika bra att låta bli. 

Det finns en nackdel med att begränsa sig till att ge 70 procent medger han, nämligen att det inte går att bli bäst i världen på just det området då.

– För att bli bäst är det bara 100 procent som gäller. Men det är bara en som kan bli bäst, och varför ska jag sträva dit? Då är det bättre att hålla tillbaka lite, då kan jag fylla på med annat – sådant jag tycker är kul.

Allt det här är sådant som det går att läsa mer om i hans bok ”Kaosologi”, och fler tankar i den riktningen lär dyka upp i boken ”Starkt kul” som kommer ut i vår.

– Varför den heter ”Starkt kul”? Jo, till att börja med tränar jag väldigt mycket, och det är så jag ser på träningen – det går att bli stark, och samtidigt ha kul på vägen. Vilket dessutom kan överföras till livet i stort. 

Med andra ord: om vi börjar med att ta oss förbi en del mentala spärrar – vilka och hur är vad boken handlar om – så kan vi bli starka på precis det sätt vi vill vara starka. 

– Du kanske inte kan bli bäst, men det går säkert att bli skitbra. Det viktiga är att inte tänka ”antingen eller”; du ska inte välja mellan att bli stark eller att ha kul. Det går att få både och. 

Fira de små glädjeämnena betydligt oftare – även på jobbet. Det är ett viktigt steg på vägen mot lycka, menar ekonomiprofessorn och författaren Micael Dahlen.

I En liten bok om lycka har Micael Dahlen samlat forskning tillsammans med egna studier och erfarenheter. Utifrån det är hans bestämda uppfattning att lycka inte handlar om de stora ögonblicken i livet.

– Lycka är de små saker vi gör eller inte gör varje dag. Jag har bett människor att uppskatta sin lycka när de tänker på någonting de upplevt nyligen, på någonting de förväntar sig ska hända sedan och när de upplever det. Det visade att det är lättare att tillgodogöra sig lyckan före och efter, än då det sker.

Micael Dahlen förklarar utfallet med att när det vi har sett fram emot väl sker så blir det nästan aldrig lika underbart som förväntat eftersom vi inte riktigt är ”där”.

– Nuet är korta sjok av sekunder. Ungefär fyra sekunder klarar vi att verkligen vara här och nu. Därefter börjar vi försvinna iväg. Vi brottas alla med att leva i nuet. Det är så viktigt men samtidigt fruktansvärt svårt.

Ställd inför faktum känner han samtidigt lättnad.

– Fakta kan vi inte alltid styra över, men vi kan styra hur vi ställer oss till den. Det kan verka hemskt att inte kunna tillgodogöra sig det som händer här och nu längre än några få sekunder, men jag tycker samtidigt att det är befriande att inse det i stället för att ständigt frustreras av att det inte går.

För att nå riktigt högt på välbefinnandeskalan konstaterar han att lyckan behöver spridas ut i tillvaron, inte minst på jobbet.

– Arbetet upptar mycket av vår tid och därför är det inte ekonomiskt att tänka att "jag ska klämma in all lycka under den tid jag inte jobbar”. Vi borde se och fira de små framstegen mer eftersom det skapar samhörighet på arbetsplatsen. Då konkurrerar vi inte heller med nästa års nyckeltal.

– Visst är det bra med teambuilding och kickoffer, men sedan går vi tillbaka och det är ganska snart som vanligt. Lycka/gemenskap är små saker som sker ofta. Allt fler organisationer jobbar med tro, att ha en gemensam mission och att det ska vara värdebaserat. Det är jättebra.

I boken radar Micael Dahlen upp tips och strategier för att få läsaren att må bättre. Han ger ett till synes enkelt råd som lyfter människan uppåt på lyckoskalan.

– Var inte bara snäll mot andra – studier visar att den som är det blir lite lyckligare – utan också mot dig själv. Vi måste unna oss att fira det som gör oss glada oftare. Gör det inte bara när du fyller år, utan även när du klarade matteprovet eller lyckades springa uppför trapporna utan att bli andfådd. Unna dig att njuta då. Ta en skumtomte, berätta för en kompis eller lägg ut din framgång på sociala medier.

Att vi svenskar är återhållsamma i den delen tillskriver han vårt lutherska arv.

– Vi har en tendens att hänga upp firande på stora symboliska högtider som jul, midsommar och nyår. Är vi frikostiga med annandagar blir det 14 dagar om året. Då är vi uppe i två veckor då all lycka ska manifesteras och övriga 50 veckor en transportsträcka. Kan vi inte ha lite nyårsafton varje dag i stället? Eller varför inte nyveckoafton?

Fler vardagstips?
– Rör på dig och ha en bra kosthållning. Le mot den du möter. Kramas.

Vad förenar alla som uppger sig vara lyckliga?
– Alla studier visar att den som tror på någonting hamnar lite högre på lyckoskalan. Det gäller inte bara olika religioner utan du kan även tro på utomjordingar eller världens undergång, haha. Bara du tror på något du kan hålla fast vid som gör att du känner en mening, att du får en liten belöning i det där som händer varje dag, något alla inte kanske ser värdet i.

– Kom ihåg att din lycka är unik. Det finns ingen, möjligen undantaget din tvilling, som kan uppleva lycka på samma sätt som du. Du måste utgå från din egen nivå och hur du kan ändra på den.

Micael Dahlen om…

• Acceptans: Jag kan inte skapa all min lycka i nuet. Då kommer jag känna frustration resten av livet. Tiden finns både före och efter nuet och den kan jag foga över bättre. Det är häftigt att upptäcka hur mycket det går att få ut av tiden före den händer och efter att den har hänt. Att unna sig av att njuta det som ska hända kan man bli bokstavligen hög på.
• Att jaga lycka: Det har vi nog alla gjort men ju mer vi jagar lyckan desto mindre upplever vi av den. Vi blir kräsna när den är målet.
• Den egna potentialen: Upp till 50 procent av vår egen lycka kan vi förutse. ”Gör du så här och lever ett sådant här liv så kommer du att vara så här lycklig”. Men varje dag kan du göra större skillnad med någonting som inte är planerat. Du kan påverka din lycka mer varje dag än du tror. Det du gör i dag kan påverka din lycka mer än dina gener har gett dig, eller hur gammal du är, eller om du är troende eller inte.
• Det (egenmyntade uttrycket) happykondri: Du tror att du är olyckligare än du är därför att du tänker att du borde vara lyckligare. Vi tänker att lyckan ska vara i toppen av skalan. ”Det finns så många andra jobb jag skulle kunna gå till, eller andra utbildningar jag hade kunnat välja”. Vi jämför vårt genomsnitt med andras toppar, men det blir bara rättvist om vi jämför våra toppar med andras toppar.
• Oron för att åldras: Många brottas med det men då kan det vara härligt att känna till att du blir i genomsnitt lite lyckligare för varje dag du blir äldre. En delförklaring är att vi får allt fler härliga händelser att njuta av i efterhand. Vi skapar en lyckobank.