Tjänstemännen i offentlig sektor - en kugge i demokratihjulet

Många av Akavias medlemmar arbetar som opolitiska tjänstemän i offentlig sektor. De arbetar som experter, handläggare, chefer och andra centrala roller inom statlig, kommunal och regional förvaltning. De arbetar i medborgarnas tjänst och bidrar med sin kompetens och kunskap till vår demokrati.

De ska i medborgarnas tjänst utföra sina uppgifter objektivt, rättssäkert och effektivt. De utför sina arbeten oavsett politiska strömningar och tillser att grundläggande rättsstatliga principer efterlevs. De säkerställer också kontinuitet och stabilitet inom förvaltningen och skapar tillit till det offentliga systemet, något som är särskilt viktigt i tider av politisk osäkerhet eller vid maktskiften. Deras expertkunskap bidrar till  djup i sakfrågor vilket minskar risken för felaktiga politiska beslut eller utgångspunkter. Med sin kunskap och expertis bidrar de också till förbättring och innovation.

I den turbulenta tid vi befinner oss i, där demokratiska värden kan undergrävas och försök till påverkan blir allt vanligare, behöver det talas mer om den opolitiske tjänstemannen som en viktig del i systemet. Tjänstemannens självständighet i förhållande till politiken är en grundläggande princip som styr svensk förvaltning och det är av allra högsta vikt att vi värnar detta för att bibehålla tillit till den demokratiska ordningen.

Bland svaren i Akavias medlemspanel framgår att de främsta skälen för att medlemmarna valt att arbeta i offentlig sektor är att de vill bidra till samhällsnytta och att det känns meningsfullt. Stimulerande arbetsuppgifter är också en anledning som rankas högt. Lön och karriärmöjligheter är däremot inte det som har fått våra akademiker att söka sig till offentlig sektor. Det är också en bild som bekräftas i en tidigare rapport från Akavia: det-varas-for-byrakraten.pdf

De opolitiska tjänstemännen utför sina uppdrag med utgångspunkt i ett omfattande regelverk  som följer av grundlag, lag och andra bestämmelser. Anställningen i sig vilar på den civilrättsliga lagstiftningen, bland annat i form av lagen om anställningsskydd men arbetet styrs också av regler som enbart berör tjänstemän i offentlig sektor på grund av rollens karaktär och dess del i det demokratiska systemet. De olika reglerna tar sin utgångspunkt i regeringsformens grundläggande principer, bland annat att makten utövas under lagarna, att förvaltningen ska beakta allas likhet inför lagen samt saklighet och opartiskhet. Lagen om offentlig anställning innehåller bestämmelser om vad tjänstemannen får och inte får göra och vad som gäller när man gjort fel. Kommunallagen innehåller bestämmelser om kommunernas arbete och rollfördelningen mellan förtroendevalda och anställda. Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om myndigheternas arbete, god förvaltning, jäv, service m.m. Brottsbalken innehåller bestämmelser om tjänsteansvar, muta mm.

Det finns också bestämmelser som ska underlätta för anställda i offentlig sektor att bidra till en oberoende och objektiv förvaltning, exempelvis genom den grundlagsskyddade yttrandefriheten och krav på visselblåsningssystem. När det gäller skydd mot påtryckningar i form av hot, våld och trakasserier pågår arbete med att stärka skyddet för offentliganställda, bland annat genom skärpningar av den straffrättsliga lagstiftningen om våld eller hot mot tjänsteman. Akavia har under många år undersökt och rapporterat om medlemmars utsatthet och behovet av översyn av reglerna och anser att förslagen är välkomna och nödvändiga. Läs Akavias rapporter här: hot-vald-trakasserier-och-annan-otillborlig-paverkan-mot-medarbetare-i-medborgarnas-tjanst-2023.pdf

En viktig del i arbetet med att tillförsäkra de grundläggande principerna och värderingarna i det dagliga arbetet i medborgarnas tjänst är att kunskaper finns och hålls aktuella på alla nivåer. På frågan som ställdes i Akavias medlemspanel om hur ofta man diskuterar eller övar på arbetsplatsen kring grundläggande principer som gäller för offentlig förvaltning uppgav närmare 20 procent att man aldrig gör det. Närmare 30 procent svarade att det sker sällan. Här finns således stort utrymme för förbättring, inte minst gällande regelbunden diskussion och övningar för samtliga medarbetare på alla nivåer. Läs mer om den statliga värdegrunden och övningar här: Den statliga värdegrunden – gemensamma principer för en god förvaltning.

I en panel bland medlemmar som arbetar som opolitiska tjänstemän har Akavia ställt frågor om utmaningar i rollen. En grundläggande fråga handlade huruvida man anser att samhällets tillit till tjänstemannarollen har förändrats under de senaste fem åren. Klart fler upplever mindre tillit än ökad tillit. På frågan om huruvida man upplever att ens opartiskhet som tjänsteman ifrågasätts av allmänhet, politiker eller media svarar ungefär 50 procent av respondenterna nej, ungefär 20 procent svarar ofta eller ibland och cirka 25 procent svarar sällan. Av dem som upplevde påverkan angav en stor andel att politiker påverkar opartiskheten: inom kommun och region var den siffran drygt 60 procent och inom statlig sektor drygt 40 procent. Andra påverkansfaktorer som anges är chef, medier och allmänhet.

När det gäller desinformation uppgav endast drygt 15 procent att man inte upplever att det förekommer desinformation som syftar till eller kan påverka arbetsplatsen. En hög andel svarade att det förekommer i ganska liten omfattning och drygt en fjärdedel  i stor eller ganska stor omfattning. På frågan om huruvida man anser att man har tillräcklig kunskap om och verktyg för att identifiera desinformation anger hälften att man delvis har det.  

Av panelen följer också svar om vad medlemmarna anser är de största utmaningarna i tjänsteutövningen. En majoritet anger hög arbetsbelastning och eller underbemanning. Därefter kommer otydlighet i uppdrag och ansvar, politiska önskemål och politisk styrning tätt följt av bristande respekt för roll och kompetens. En del av kommentarerna i enkäten påtalar bristande ledarskap och styrning.

I panelen har tjänstemännen också fått uppskatta vad de tror kommer att påverka dem mest framåt i sin yrkesutövning. De flesta anger AI och digitalisering. Organisationsförändringar/nedskärningar är också en stor del som tror kommer att påverka framåt samt även förändringar i omvärlden och säkerhetsfrågor.

Opolitiska tjänstemän är avgörande för en rättssäker och stabil förvaltning och i förlängningen en robust demokrati. Respekten för, och tilliten till, tjänstemannens arbete är avgörande för att upprätthålla medborgarnas förtroende för de offentliga institutionerna. Akavias medlemmar, jurister, ekonomer, samhällsvetare, personalvetare, IT-akademiker och kommunikatörer som valt att arbeta i offentlig sektor bidrar i detta med sin kompetens, erfarenhet och förmåga.

För att tjänstemännen ska kunna utföra sin uppdrag i demokratin tjänst krävs att de kan göra det utan ifrågasättande och påtryckningar och att deras roll och kompetens inte ifrågasätts. Det krävs också att de rustas med kunskap och verktyg för att kunna hantera olika utmaningar. Av resultaten från Akavias medlemspanel att döma finns det behov av att förbättra förutsättningarna i flera avseenden både nu och framåt.

Akavia arbetar ständigt för att bidra till att skapa förutsättningar för att anställda i offentlig sektor ska ha goda villkor och förutsättningar i sitt arbete. I slutändan handlar det om att fler ska söka sig till arbeten i medborgarnas tjänst och att man vill stanna och utvecklas i sitt arbete.