Statistiken från CSN visar att 46 procent av alla studerande med omställningsstudiestödet (OSS) har läst på yrkeshögskola, jämfört med 43 procent på universitet eller högskola. Att yrkeshögskola är en vanlig väg när yrkesverksamma väljer att utbilda sig är naturligt eftersom utbildningar inom yrkeshögskolan ofta är korta och har en nära koppling till arbetsmarknaden.
För att säkerställa att universitet och högskola inte blir mindre relevanta för OSS och det livslånga lärandet anser Akavia att öronmärkt finansiering krävs.
- För Akavias medlemmar, som har en akademisk utbildning i grunden, är det många gånger naturligt att söka sig tillbaka till universitet och högskolor för att bygga på sin befintliga kompetens. För att det ska vara möjligt krävs ett flexibelt och anpassat kursutbud som fungerar med yrkesverksammas behov, säger Hanna Birath, sakkunnig på Akavia.
Akavia efterfrågar en utredning från regeringens sida om hur en finansiering kan se ut som möjliggör för universitet och högskola att kunna utveckla ett anpassat kursutbud. Detta bör göras skyndsamt eftersom OSS enligt plan ska vara fullt utbyggt år 2026.
Hoppas på effekt av initierade regelförenklingar
Under 2023 fick 5 200 omställningsstudiestöd utbetalt trots att många fler sökte och det fanns budgeterade medel för 8 800 studerande. De långa väntetiderna hos CSN har fortsatt varit ett stort problem och kan på sikt leda till minskad legitimitet för reformen, menar Hanna Birath.
- Både parterna, politiken och aktuella myndigheter har lagt ner stora resurser på att få omställningsstudiestödet på plats. Att så många får avslag eller inte kan påbörja sina studier på grund av de långa väntetiderna är ett stort bekymmer. Under 2024 och 2025 hoppas vi se effekten av de regelförenklingar som CSN har tagit initiativ till, säger Hanna Birath.
Bland de 20 vanligaste utbildningarna och inriktningarna för studerande med omställningsstudiestöd finns flera ämnen inom Akavias professioner, bland annat utbildningar till redovisningsekonom och redovisningskonsult.