Enligt Goldins forskning innebär kvinnors generellt sett större ansvar för barnomsorg och hushållsarbete att kvinnliga akademiker i högre grad väljer lägre betalda men flexiblare jobb. Samtidigt medger kvinnors tillgänglighet för behoven i hemmet en möjlighet för männen i heterosexuella par att ta jobb som kräver högre grad av tillgänglighet. Hon ger även exempel på branscher där ett nytt sätt att organisera arbetet med minskade krav på tillgänglighet för specifika anställda har minskat löneskillnaderna.
Även om USA skiljer sig från svensk kontext på flera sätt - inte minst gällande lönespridning, skattesystem, föräldraförsäkring och kostnad för barnomsorg - bidrar hennes forskning med värdefulla insikter även för svenska akademiker. Det har tidigare varit känt att könsbaserade löneskillnader påverkas av skillnader i utbildnings- och yrkesval och att löneskillnaderna ökar i samband med att första barnet föds. Men Goldins forskning pekar på löneskillnader mellan personer med samma utbildningar baserat på yrkesval kopplat till krav på tillgänglighet.
Sacos beräkningar på livslön (inkomst över hela livet) för akademiker med olika utbildningar visar att störst skillnad finns bland ekonomer (15 procent), datavetare (10 procent) och jurister (9 procent). Goldins viktiga forskning ger Akavia nya insikter i det fortsatta arbetet för minskade löneskillnader mellan män och kvinnor.