Gå till Innehållet

Lagen om skydd vid visselblåsning

Visselblåsning innebär att en person slår larm om missförhållanden i en verksamhet. Få fördjupad kunskap om skyddet för visselblåsare – visselblåsarlagen.

man i kostym och glasögon i handen tittar ut genom fönster

Vad innebär visselblåsarlagen?

Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden kallas ofta visselblåsarlagen. Lagen kom till efter ett direktiv från EU som antogs 2019, det så kallade visselblåsardirektivet. 

Lagen trädde i kraft den 17 december 2021 och ersatte den tidigare lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Genom detta förstärktes skyddet ytterligare för personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang får del av, inhämtar och rapporterar om missförhållanden. Skyddet består av ansvarsfrihet, förbud mot hindrande åtgärder och repressalier och omfattar en utökad personkrets som dessutom innefattar andra än rapporterande personer. 

När gäller skyddet för visselblåsning? 

  • Skyddet gäller för personer som tar del av, inhämtar och rapporterar om arbetsrelaterade missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.
  • Det finns även möjlighet att larma till en extern rapporteringskanal, det vill säga till en utsedd statlig myndighet. Myndigheten ska genom rapporteringskanaler (mejl, telefon eller möten) ta emot larmet, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen.
  • Skyddet gäller även i vissa fall vid offentliggörande av information, det vill säga när uppgifterna lämnas till media. Detta gäller om den rapporterande personen först har rapporterat externt, det vill säga till myndighet. Att lyfta oegentligheter till media får alltså ske som en sista utväg. Detta förutsätter antingen att mottagaren inte har vidtagit skäliga åtgärder, eller återkopplat inom viss tid, eller om det finns skälig anledning anta att missförhållandet utgör exempelvis  
    a) överhängande eller uppenbar fara för liv och hälsa, hälsa, säkerhet och omfattande skada i miljön, eller  
    b) att det finns risk för repressalier eller kan leda till att missförhållanden sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.  
     
    Detta ändrar inte grundlagsskyddet som finns för offentligt anställda att offentliggöra eller meddela uppgifter för publicering till ett skyddat medium.
  • Avtal som begränsar skyddet för arbetstagaren är ogiltiga. Exempel på sådana avtal är kollektivavtal eller anställningsavtal som begränsar rätten att larma om missförhållanden.
  • Det är förbjudet att på något sätt hindra en person som larmar eller försöker larma om missförhållanden. Det är inte heller tillåtet att utsätta en person för repressalier för att hen har larmat. Om arbetsgivaren hindrar eller utsätter någon för repressalier kan de bli skyldig att betala skadestånd för ekonomisk skada och kränkningar.
  • Om den som blivit hindrad eller utsatt för repressalier i strid med lagen visar på omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet ska verksamhetsutövaren visa att sådana åtgärder inte har vidtagits. 

Vem omfattas av skyddet från visselblåsarlagen, och vem omfattas inte?  

  • Skyddet omfattar även andra än anställda. Till exempel gäller det arbetssökande, uppdragstagare, egenföretagare, praktikanter, aktieägare som är verksamma i bolaget och personer som ingår i ett förvaltnings- eller ledningsorgan. Även personer som har slutat omfattas om de fått del av informationen under den tid som de var verksamma. Personer som bistår den som larmar skyddas också.
  • Skyddet i form av ansvarsfrihet gäller om den rapporterande personen vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att tro att informationen om missförhållandena var sann.
  • Ansvarsfrihet gäller vid anskaffning eller rapportering av information som omfattas av tystnadsplikt om den rapporterande personen skälig anledning att anta att åtgärden var nödvändig för att avslöja missförhållanden.
  • Däremot kan en rapporterande ställas till svar om den bryter mot så kallad kvalificerad tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen (exempelvis känsliga uppgifter om hälsa, sjukvård eller rikets säkerhet). Lagen ger heller ingen rätt att lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter. Den som genom inhämtande av information eller vid rapportering gör sig skyldig till ett brott kan också ställas till svar för sitt agerande och är därmed inte skyddad.
  • Det finns inget skydd för den som larmar om egna anställnings- eller arbetsförhållanden eftersom det normalt inte finns något allmänintresse. Ett exempel på när en rapportering inte omfattas av skyddet är när larmet handlar om konflikter i en arbetsgrupp.
  • Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information har heller ingen ansvarsfrihet. 

Vad innebär visselblåsarlagen för arbetsgivare? 

  • Arbetsgivare som har 50 eller fler anställda ska ha rapporteringskanaler. Detta innebär att det måste finnas en visselblåsarfunktion bestående av oberoende och självständiga personer/enheter. Med rapporteringskanaler menas vägar som ger möjlighet till rapportering vilket kan ske muntligt, skriftligt eller genom fysiska möten, till exempel genom en mejladress.
  • Visselblåsarfunktionens uppgift är att ta emot rapporten, ha kontakt med den rapporterande personen, utreda och bedöma riktigheten. Därefter ska funktionen överlämna uppgifter för fortsatta åtgärder och lämna återkoppling om uppföljningen till den som rapporterat.
  • De verksamheter som har en visselblåsarfunktion ska se till att det finns tydlig och lättillgänglig information om hur rapportering ska ske.
  • Tystnadsplikt gäller för den rapporterande personens identitet och för annan enskild som förekommer i ärendet.
  • Det går att träffa centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden vid rapportering och uppföljning. 

Visselblåsning till fackförbund

Personer som lyfter eller flaggar för att det sker, eller har skett, något missförhållande på sin arbetsplats kan även vända sig till sitt fackförbund för råd och stöd. De får inte hindras i en sådan kontakt eller utsättas för repressalier med anledningen av kontakten. 

Om du upptäckt missförhållanden på din arbetsplats men är osäker på om du omfattas av skyddet enligt visselblåsarlagen – kontakta vår medlemsrådgivning. Våra experter kan ge dig personliga råd utifrån din individuella situation. 

Vill du bli medlem i Akavia?

Som medlem i Akavia finns vi alltid nära till hands, oavsett om det gäller lönerådgivning eller tips i karriären. Bli medlem idag och upplev fördelarna.

Bli medlem