Arbetsskadeförsäkringen
Arbetsskadeförsäkringen är vår äldsta socialförsäkring. Den första versionen infördes 1901. Syftet har sedan dess varit att ge den som skadas i sitt arbete ett starkare skydd än den som skadar sig eller blir sjuk av andra anledningar. Den som arbetar behöver ett extra skydd eftersom hen inte kan styra riskerna i arbetet själv och dessutom löper större risk att skadas än andra. Genom arbetsskadeförsäkringen får arbetsgivarna bära kostnaderna för produktionen, inklusive de skador som produktionen orsakar.
Samhällets skyddsnät utgår generellt från principen att den som kan försörja sig av eget arbete ska göra det. Därmed blir det också särskilt viktigt att den som arbetar skyddas mot riskerna som arbetet kan medföra. Ett annat motiv till arbetsskadeförsäkringen är att den är en effektivare och mer förutsebar ordning än ett system där skadade arbetstagare stämmer sin arbetsgivare på skadestånd.
Antalet beviljade livräntor har minskat kraftigt
Trots att arbetsskadeförsäkringen har ett viktigt syfte har den länge varit ifrågasatt. Det upplevs vara för svårt att få rätt till de extra förmånerna i form av framför allt livränta och då särskilt för kvinnor. Mellan 2005 och 2022 har antalet beslut om att bevilja livränta minskat med nästan 90 procent.
Minskningen beror framförallt på det så kallade varaktighetskravet. Detta krav innebär att personer för att ha rätt till livränta måste göra en inkomstförlust som ska kunna antas bestå minst ett år.
Och i de fall som livränta har beviljats täcker inte ersättningen upp för faktisk inkomstförlust. I praktiken riskerar i stället de kollektivavtalade försäkringarna som administreras av Afa Försäkring att bli de ”primära” arbetsskadeförsäkringarna. Afa hanterar årligen många fler arbetsskadeärenden än Försäkringskassan.
Arbetsskadeutredningen förslag
Arbetsskadeutredningen har nu sett över arbetsskadeförsäkringen och förslår bland annat:
- Att varaktighetskravet kortas från ett år till ett halvår (180 dagar) och förenas med en karenstid på 180 dagar från skadetidpunkten. För de flesta som är sjukskrivna kommer karenstiden att harmonisera med rehabiliteringskedjan. Och med karenstiden kommer det nya varaktighetskravet fortfarande innebära att livränta i princip bara ersätter inkomstförluster som består minst ett år.
- Att det förändrade varaktighetskravet kompletteras med en fast prövotidpunkt: Försäkringskassan ska på eget initiativ utreda rätten till livränta för den som varit sjukskriven i mer än 550 dagar eller som beviljas sjukersättning.
- Att maxgränsen för livränteunderlag – det så kallade taket för livränteunderlaget – successivt ska höjas från 7,5 prisbasbelopp till 7,5 inkomstbasbelopp.
- Att arbetsskadeprövningen ska ske i fyra led i stället för genom en helhetsbedömning.
Akavia anser att utredningens förslag är balanserade och tillstyrker förslagen.
Olycksfall vid distansarbete i hemmet
Utredningen har också analyserat behovet av att se över skyddet vid distansarbete. Utredningen anser att det befintliga skyddet för distansarbete är väl avvägt och föreslår därför ingen ändring. Akavia delar den bedömningen.
Idag gäller att en person som arbetar i hemmet och råkar ut för ett olycksfall kan vara försäkrad för olycksfall i arbetet. Det finns dock, till skillnad från vad som gäller på en arbetsplats, inte någon presumtion för att skador på arbetsplatsen i hemmet har samband med arbetet. Arbetsskadeförsäkringens skydd vid annan skadlig inverkan (inte olycksfall) är däremot i princip detsamma oavsett om arbetet utförs på distans eller på en traditionell arbetsplats.
Två nya domar från Högsta förvaltningsdomstolen har klargjort rättsläget för vilket krav på samband med arbetet som finns när ett olycksfall inträffar i hemmet:
- En grundläggande förutsättning är att olyckan inträffat när den försäkrade utfört sitt arbete.
- Den faktor som utlöste olycksfallet får inte heller till övervägande del ha sin grund i privatlivet.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2024