EU:s arbetstidsregler - förtydligande
Debatt gällande EU:s dygnsviloregler
Under våren har EU:s dygnsviloregler vållat en ovanligt upprörd debatt i Sverige. Bakgrunden är att Kommissionen ställt frågor till Sverige om arbetstidsdirektivets tillämpning sedan en ambulansförare framställt kritik rörande det kollektivavtalet som tecknats av SKR och Sobona på arbetsgivarsidan och av Kommunal och Vårdförbundet på arbetstagarsidan. Klagomålet gäller främst arbetspass med 24 timmars arbetstid eller mer. Som en konsekvens av klagomålen har kollektivavtalsparterna ändrat det berörda kollektivavtalets regler om dygnsvila.
Lagom till att förhandlingarna var klara kom ett förhandsavgörande från EU-domstolen som gällde frågan hur dygnsvila ska förläggas i förhållande till veckovila. Fallet gällde ungerska lokförare.
Arbetstagarna ska skyddas
EU-domstolen konstaterade inledningsvis att reglerna i arbetstidsdirektivet är till för att skydda arbetstagarna som svagare parter. Direktivet får därför inte ”tolkas restriktivt till förfång för de rättigheter som arbetstagaren har enligt direktivet”. Eftersom det av direktivet framgår att veckovila och dygnsvila är separata rättigheter fastslog EU-domstolen att de också måste behandlas självständigt. Dygnsvila ingår därför inte i veckovilan, utan tillkommer utöver den. Dygnsvila ska förläggas direkt efter ett arbetspass och direkt därefter ska veckovilan följa. Det gäller även i sådana fall då veckovilan i lag eller kollektivavtal överskrider direktivets sammanlagda minimitid för vecko- och dygnsvila, som är 35 timmar (24 timmars sammanhängande veckovila plus 11 timmars dygnsvila), vilket är fallet i Sverige.
Kommissionen har även kommit med ett så kallat ”tolkningsmeddelande” om arbetstidsdirektivet som innehåller en del förtydliganden som Akavia håller på att analysera.
Kommentar från Akavia
Medan den svenska arbetsrättsliga traditionen är att parterna har en stor möjlighet att avvika från lagregler genom kollektivavtal, uppställer arbetstidsdirektivet strikta krav för hur sådana avvikelser får göras.
Vid en tvist med en arbetstagare är det arbetsgivaren som står hela risken för ett kollektivavtal som inte är förenligt med EU-rätten.