Visselblåsarlagen kom till efter ett direktiv från EU som antogs 2019, det så kallade visselblåsardirektivet, och trädde först i kraft den 17 december 2021. Att visselblåsarlagen börjar gälla även för arbetsgivare med 50-250 anställda innebär att ytterligare en stor mängd företag i Sverige behöver säkerställa att de har rutiner på plats för att medarbetare ska kunna rapportera om allvarliga missförhållanden.
Det skydd som visselblåsarlagen innebär består av ansvarsfrihet, förbud mot hindrande åtgärder och repressalier och omfattar en utökad personkrets som dessutom innefattar andra än rapporterande personer.
När gäller skyddet för visselblåsning?
- Skyddet gäller för personer som tar del av, inhämtar och rapporterar om arbetsrelaterade missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.
- Det finns även möjlighet att larma till en extern rapporteringskanal, det vill säga till en utsedd statlig myndighet.
- Skyddet gäller även i vissa fall vid offentliggörande av information, det vill säga när uppgifterna lämnas till media. Detta gäller om den rapporterande personen först har rapporterat externt, det vill säga till myndighet.
- Avtal som begränsar skyddet för arbetstagaren är ogiltiga. Exempel på sådana avtal är kollektivavtal eller anställningsavtal som begränsar rätten att larma om missförhållanden.
- Det är förbjudet att på något sätt hindra en person som larmar eller försöker larma om missförhållanden. Det är inte heller tillåtet att utsätta en person för repressalier för att hen har larmat.
Vad innebär visselblåsarlagen för arbetsgivare?
- Arbetsgivare som har 50 eller fler anställda ska ha rapporteringskanaler. Detta innebär att det måste finnas en visselblåsarfunktion bestående av oberoende och självständiga personer/enheter.
- Visselblåsarfunktionens uppgift är att ta emot rapporten, ha kontakt med den rapporterande personen, utreda och bedöma riktigheten. Därefter ska funktionen överlämna uppgifter för fortsatta åtgärder och lämna återkoppling om uppföljningen till den som rapporterat.
- De verksamheter som har en visselblåsarfunktion ska se till att det finns tydlig och lättillgänglig information om hur rapportering ska ske.
- Tystnadsplikt gäller för den rapporterande personens identitet och för annan enskild som förekommer i ärendet.
- Det går att träffa centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden vid rapportering och uppföljning.
Ny visselblåsarfunktion på plats på Akavia
Nu har även Akavia sin egen visselblåsarfunktion på plats där anställda, förtroendevalda och andra som har en arbetsrelaterad relation med Akavia kan rapportera om man misstänker oegentligheter eller missförhållanden som rör Akavias verksamhet.
Utgångspunkten för visselblåsarfunktionen är att det handlar om missförhållanden inom Akavia och att uppgiften eller uppgifterna har ett allmänintresse. Missförhållandena kan till exempel handla om:
- Brottslig verksamhet
- Korruption
- Allvarliga fall av diskriminering
Som medlem kan du inte använda visselblåsarfunktionen eftersom lagen bara omfattar den som har fått informationen i ett arbetsrelaterat sammanhang. Om du är medlem och vill anmäla eller har åsikter något som rör Akavia kan du i stället kontakta oss via Mina Sidor.