Det straffrättsligt skyddet ska stärkas
Riksdagen beslutade i juni att förstärka straffbestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman så att de ska gälla också om någon förgriper sig mot en utövare av viss samhällsnyttig funktion i hans eller hennes tjänsteutövning. Med utövare av viss samhällsnyttig funktion avses hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänstpersonal, räddningstjänstpersonal och utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan. Akavia efterlyste i sitt remissvar en mer utförlig analys beträffande andra yrkesgrupper som inte utövar myndighet men ändå utsätts för hot och våld i sin yrkesutövning, exempelvis åklagare, och anställda inom kriminalvården och vid Kronofogden.
Riksdagen beslutade samtidigt att höja maximistraffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt från ett till två års fängelse. Det införs också ett grovt brott mot tystnadsplikt, med fängelse i lägst sex månader och högst fyra år i straffskalan. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen kunnat medföra allvarlig skada, avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit av särskilt farlig art. För grovt brott mot tystnadsplikt ska det krävas uppsåt. Akavia avstyrkte förslaget i sitt remissvar, då det saknas ett tydligt empiriskt stöd för ett behov av straffskärpning.
Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2023.