"Programmet har tagits fram i nära samarbete med våra förtroendevalda"
Vad är syftet med ett utbildningspolitiskt program, Patrik Nilsson?
– Förutsättningarna för den högre utbildningen är en prioriterad fråga för Akavia och våra 130 000 akademiker. Det utbildningspolitiska programmet lägger grunden för vårt opinionsbildade arbete och är tänkt att fungera som en vägledning för den som är nyfiken på hur Akavia ser på högre utbildning. Programmet har tagits fram i nära samarbete med våra förtroendevalda och vi är mycket glada och stolta över att så många medlemmar har bidragit med tid och kompetens i arbetet.
Vilka är de viktigaste punkterna i Akavias utbildningspolitiska program?
– Programmet tar upp sju relativt breda områden men två bärande delar är att utbildning ska löna sig, både för individen och för samhället, och vikten av det livslånga lärandet.
Apropå livslångt lärande. Vilken betydelsen har den nu aktuella Trygghetsöverenskommelsen för att akademiker en bit in i karriären ska kunna kompetensutveckla sig?
– Trygghetsöverenskommelsen är en stor och viktig reform för våra medlemmar som Akavia också har varit med och förhandlat fram. Vi vet att intresset för kompetensutveckling är stort men för många av våra medlemmar har det inte funnits ekonomiska möjligheter att gå ner i arbetstid för kompetensutveckling. Med det nya omställningsstudiestödet finns det möjlighet att studera med ersättning på en betydligt högre nivå.
Akavia vill att högskolans resurstilldelningssystem ses över, varför då?
– Högskolans nuvarande resurstilldelningssystem riskerar att premiera kvantitet snarare än kvalitet. Den stora vikten vid prestationsbaserad ersättning tvingar högskolorna att prioritera traditionell campusförlagd heltidsutbildning framför mer flexibla utbildningar som deltidsutbildningar, fristående kurser eller distansutbildningar som är avgörande för att fler yrkesverksamma ska kunna utbilda sig. Dessutom innebär skillnaden i resurstilldelning mellan utbildningsområden att den lärarledda tiden varierar stort. Särskilt tydligt är det för de samhällsvetenskapliga utbildningarna som har lägst antal lärarledda timmar. Därför vill Akavia att en utredning tillsätts om hur resurstilldelningen kan förändras. I uppdraget bör ingå att säkerställa att kvalitet och långsiktighet prioriteras.
Förbundet är tydligt med att utbildning ska löna sig. Vilka är de största hindren för akademikers lönekarriär i dag?
– Högre utbildning är mindre lönsamt i Sverige än i många andra länder, sett till den totala livslönen för akademiker. Det finns naturligtvis stora skillnader mellan olika akademikergrupper och för de flesta av Akavias medlemsgrupper lönar sig den akademiska utbildningen ekonomiskt men det är viktigt att nyutexaminerade akademiker ges möjlighet till rimliga ingångslöner och en god löneutveckling. Oavsett arbetsmarknadssektor ska akademisk kompetens värdesättas och varje medarbetare ska kunna påverka sin lön och sina anställningsvillkor.
Här kan du ta del av Akavias utbildningspolitiska program