Regler för arbetstider
Hur många timmar får jag jobba per dag?
Enligt arbetstidslagen får din ordinarie arbetstid vara högst 40 timmar per vecka. Om arbetet så kräver får arbetstiden per vecka beräknas som ett genomsnitt under fyra veckor. Det finns ett tak för den sammanlagda arbetstiden, i genomsnitt per vecka, om 48 timmar. Detta genomsnitt per vecka får beräknas under en period om fyra månader. Beredskapstid räknas inte in i dessa 48 timmar. En vecka räknas vanligtvis från måndag.
Du ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under en 24 timmars period. Vid avkortning av dygnsvilan ska du ges lämplig kompensation. Du får ha beredskap under dygnsvilan men inte under veckovilan.
Kan min chef tvinga mig att jobba övertid?
Ja, i vissa fall men arbetsgivaren måste ha godtagbara skäl för att du mot din vilja ska jobba övertid. Kontakta lokala fackliga företrädare eller skyddsombudet/arbetsmiljöombudet på din arbetsplats eller vår rådgivning för att få råd.
Övertid ska beordras av arbetsgivaren i förväg eller kan av arbetsgivaren godkännas i efterhand och det krävs särskilda skäl dvs att något oförutsett har inträffat som kräver extra resurser. Övertidsarbete får inte schemaläggas. Vid beordrad övertid finns ingen reglerad tid innan som arbetsgivaren måste meddela att det ska utföras övertid. Det kan ske med bara någon timmes varsel. Vid kvälls- eller helgarbete har en arbetsgivare rätt att beordra anställda övertid även så sent som samma dag om det uppstår akuta behov i verksamheten
Hur mycket övertid får jag arbeta?
All arbetad tid utöver ordinarie arbetstid och jourtid är övertid. Övertid delas upp i allmän och extra övertid. Allmän övertid får tas ut med maximalt 200 timmar per kalenderår. Extra övertid får tas ut med maximalt 150 timmar per arbetstagare och kalenderår. Allmän och extra övertid får för varje arbetstagare totalt uppgå till som mest 48 timmar under en period om fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad. Detta gäller oavsett om du har övertidsersättning eller inte.
Finns det kollektivavtal finns ofta reglering kring övertid i avtalet.
Arbetstidslagen har ingen reglering kring ersättning utan om det föreligger rätt till ersättning för övertiden ska det framgå av ditt anställningsavtal och kollektivavtal.
Vad innebär mertid och när får arbetsgivaren kräva att jag arbetar mertid?
Om du har en deltidsanställning och arbetar extra timmar utöver det ordinarie arbetstidsmåttet som gäller för din anställning, så kallas det mertid. Om du arbetar mertid utöver ordinarie arbetstid (som gäller för heltidsanställda på din arbetsplats) kallas den tiden för överskjutande mertid. Ersättning för arbetad mertid, så kallad mertidsersättning, är ofta reglerad i det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Om det saknas kollektivavtal på din arbetsplats måste du själv komma överens med din arbetsgivare om vilken ersättning du ska ha rätt till om du skulle behöva arbeta mertid.
Mertid ska beordras av arbetsgivaren i förväg eller godkännas i efterhand och det krävs särskilda skäl dvs att något oförutsett har inträffat som kräver extra resurser. Mertidsarbete får inte schemaläggas. Vid beordrad mertid finns ingen reglerad tid innan som arbetsgivaren måste meddela att det måste utföras. Vid kvälls- eller helgarbete har en arbetsgivare rätt att beordra anställda mertid även så sent som samma dag om det uppstår akuta behov i verksamheten. Arbetsgivaren ska dock underlätta för sina arbetstagare att förena arbete med föräldraskap.
Har jag rätt till övertidsersättning?
Övertidsersättning är ersättning du kan få när du har jobbat övertid. Kompensation för övertid kan betalas ut antingen i pengar eller i tid. Om du har rätt till övertidsersättning bör du kontrollera om du enbart har rätt till övertidsersättning i form av pengar eller om du även kan ta ut den i tid. I vissa kollektivavtal är rätten till övertidsersättning reglerad. Även om det finns reglerat i kollektivavtal kan du ha förhandlat bort rätten till övertidsersättning i ditt anställningsavtal och att du då har kompenserats med högre grundlön eller utökade förmåner som exempelvis flera semesterdagar. Om du inte omfattas av kollektivavtal måste du själv förhandla om rätt till övertidsersättning och få det reglerat i ditt enskilda anställningsavtal. Om du inte har rätt till övertidsersättning bör du kompenseras genom en högre grundlön eller utökade löneförmåner.
När får jag ta rast och vad är skillnaden mellan rast och paus?
En rast är ett obetalt uppehåll i arbetet och som inte räknas in i arbetstiden. En rast ska du ha senast efter fem timmars arbete. Du behöver inte stanna kvar på arbetsplatsen under rasten.
En paus är ett kortare uppehåll i arbetet och tiden räknas in i arbetstiden. Under en paus behöver man vara kvar på arbetsplatsen. Det finns inte reglerat i lagen hur många eller hur långa pauserna ska vara.
Vad innebär jourtid?
Jourtid är tid då du inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att utföra arbete vid behov. När du arbetar, under denna tid, bryts jourtiden och tiden räknas i stället som arbetat tid. Jourtiden får uppgå till högst 48 timmar under fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad. Jour får tillämpas om verksamheten så kräver det.
Ersättning för jourtid finns reglerat i ditt kollektivavtal eller anställningsavtal.
Vad innebär att jag har beredskap?
En arbetstagare som har beredskap står till arbetsgivarens förfogande utan att behöva vara på arbetsplatsen men ska kunna arbeta för det fall att behov uppkommer. Beredskapstid räknas inte in i arbetstiden men den bryter veckovilan. Om du behöver arbeta under beredskapen räknas det som arbetstid. Beredskap finns inte reglerat i arbetstidslagen men däremot i flera kollektivavtal.
Vad innebär flexibel arbetstid (flextid)?
För att du ska ha rätt till flextid behöver det finnas ett lokalt arbetstidsavtal som reglerar det, eller att arbetsgivaren har gjort en egen utfästelse. Arbetstidsavtal om flextid ska baseras både på de anställdas behov av flexibilitet och på företagets behov av att verksamheten ska fungera. Arbetstiderna ska kunna innebära hälsosamma arbetsvillkor.
Med flextid menas vanligen att du har rätt att kunna vara flexibel i hur du lägger din arbetstid i början och slutet av arbetsdagen inom ramen för fastlagda tider, till exempel klockan 7-9 eller 15-19.
Flextid ska inte blandas ihop med övertid, mertid, beredskap eller jourtid. Din arbetsgivare kan inte tvinga dig att använda flextid för att ersätta övertid. Om du har rätt till flextid betyder inte det att du har rätt att alltid vara ledig under den bestämda tiden för flextid. Arbetsgivaren har rätt att förlägga arbete, till exempel möten, under den tiden. I stället får du vara ledig under annan del av den fastställda flextiden.
Arbetsgivaren måste meddela dig minst två veckor i förväg om ditt arbetsschema ska ändras.
Vad innebär förtroendearbetstid?
Med förtroendearbetstid avses sådan arbetstid som en arbetstagare med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själv disponera. Det saknas regler för arbetstidens beräkning och det finns därmed inga angivna arbetstidsmått för de som har förtroendearbetstid. Syftet är dock inte att arbetstagaren ska arbeta mer eller mindre än vad ordinarie arbetstidsmått medger. Det är i stället arbetsuppgifternas krav som påverkar arbetstidens omfattning vid varje tillfälle.
Får arbetsgivaren minska min sysselsättningsgrad?
Din sysselsättningsgrad regleras i ditt anställningsavtal och arbetsgivaren kan inte ensidigt ändra eller säga upp delar av det utan det behövs i sådant fall sägas upp i sin helhet utifrån reglerna om uppsägning pga. arbetsbrist. Arbetsgivaren har även en förhandlingsskyldighet med fackliga organisationer inför ett sådant beslut. Om du blir uppsagd efter förhandlingarna kan du därefter erbjudas en deltidsanställning.
Jag arbetar heltid och vill gå ner i arbetstid. Hur ska jag göra?
Rätten att vara ledig på heltid eller deltid finns reglerad i lagar. Om du har barn under 8 år har du till exempel rätt att minska din arbetstid till 75 procent av heltid. Du söker då tjänstledigt på den tid du vill gå ner. Det är en fördel eftersom du kan gå upp till heltid igen när barnen blir större.
Det finns ytterligare några lagar som ger dig rätt att vara ledig på hel- eller deltid, bland annat studieledighetslagen. Rätten kan också vara reglerad i kollektivavtal, exempelvis att du kan komma överens om att ta ut pension på deltid.
Det finns heller inget som hindrar att du kommer överens med din arbetsgivare om att arbeta deltid, även om det inte finns någon rätt i lag eller avtal. Men tänk på att din sjukpenningsgrundande inkomst och avsättning till pension blir lägre. Tänk också på att tala med din arbetsgivare vilka arbetsuppgifter du ska ha om du arbetar deltid. Om din tjänst omregleras till en deltid har du ingen formell rätt att gå upp till heltid igen.
Tveka inte att kontakta Akavias medlemsrådgivning för individuell rådgivning.