"Tanken med studiestödet är att det ska gälla utbildningar som stärker ens ställning på arbetsmarknaden"
– Omställningsstudiestödet är den största trygghets- och frihetsreformen på mycket lång tid. Det innebär att även vi som är mitt i livet nu också får möjlighet att studera under ett år, säger Anna Ekström.
Med omställningsstudiestödet ska arbetstagare kunna vidareutbilda sig för att fortsatt vara attraktiva på arbetsmarknaden. Det är Centrala studiestödsnämnden som kommer att handha stödet. För de flesta kommer omställningsstudiestödet att motsvara 80 procent av lönen upp till ett tak på max 20 500 kronor i bidrag och 12 300 kronor i lån. Genom vissa kollektivavtal får man mer, eftersom arbetsmarknadens parter bidrar med ytterligare medel.
– Tanken med studiestödet är att det ska gälla utbildningar som stärker ens ställning på arbetsmarknaden och för att få underlag till det så kommer CSN att ha kontakt med alla trygghetsorganisationerna. Universitet och högskolorna behöver också ha kontakt med yrkeslivet, och se till att man har bra kurser för att klara av framtidens yrken.
Är det upp till universiteten och högskolorna att säkerställa att de kan erbjuda de utbildningar som behövs?
– Det blir en viktig uppgift för högskolorna och universiteten och det blir också en viktig uppgift för arbetsmarknadens parter att göra sina röster hörda. Parterna sitter ju på en stark kompetens, som till exempel från Akavias sida, och då är det viktigt det finns en bra kontakt mellan parterna och mellan skolorna – att samarbetet fungerar, säger Anna Ekström och tillägger:
– Saco har i flera år drivit att yrkeshögskolan även ska vara öppen i större utsträckning för akademiker. Nu får vi en jättebra möjlighet med omställningsstudiestödet att se till att det finns yrkeshögskolekurser som passar för de som också har akademisk examen. Dessutom vi kommer också att ha kurser på Komvux – just för att många av de yrken som växer fram på arbetsmarknaden kräver gymnasienivå.
Regeringen beräknar att fullt utbyggd kommer satsningen att kosta 6 till 9 miljarder kronor per år. Därtill tillkommer kompensation till omställningsorganisationerna, som tillhör arbetsmarknadens parter och som ska få i uppgift att göra en bedömning om en utbildning kommer att stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden eller inte.
Hur ska omställningsstudiestödet finansieras?
– Den största delen är det vi skattebetalare som betalar. Som jag bedömer det är en väldigt lönsam investering. Om vi kan få en bättre kompetensförsörjning, där personer lättare kan skaffa sig den utbildning som de behöver för att kunna arbeta med de nya gröna jobben, där Sverige kan vara ledande i klimatomställningen, så är detta en lönsam investering för skattebetalarna.
Men det ska också finansieras genom en höjning av CSN-räntan?
– Så är det. En del av satsningen bekostas inom ramen av studiestödssystemet och det kommer att leda till höjda räntor för de som betalar tillbaka sina studielån. Då ska man veta att vi i dag har antagligen världens mest generösa studiestödssystem och det kommer vi fortfarande att ha efter den här förändringen. Dessutom kan personer som nu studerar med det vanliga studiestödet, framöver också använda omställningsstudiestödet, så det är positivt även för dagens studenter.
Såväl Akavia som Saco har varit kritiska till denna finansieringsmodell, då det riskerar att begränsa vilka som väljer högre utbildning. Enligt Sacos beräkningar kan det bli en årlig ökning av räntekostnaden med 1600 kronor för den som har stora lån.
– Jag ser inte den risken, för även med den här förändringen så kommer vi att ha ett väldigt generöst studiestödssystem i Sverige. Enligt våra bedömningar handlar det om cirka 40 kronor i månaden i höjd återbetalningsränta. Jag hoppas att omställningsstudiestödet kommer att vara till stor glädje för många av Sacos och Akavias medlemmar. Vi vet att de som har en lång utbildning gärna vill ta del av mer kompetensutveckling.
Det finns begränsningar i vilka som har rätt till stödet, som att de mellan 65 och 70 år inte omfattas. För akademiker med examen på forskarnivå anser regeringen enligt lagrådsremissen att det inte är motiverat att denna grupp ska kunna beviljas omställningsstudiestöd på samma villkor som övriga.
Varför har man valt detta?
– Eftersom det är en lånedel ska man ha en rimlig chans att kunna betala tillbaka det. Man vill också undvika att stödet ska vara som en tidig pension. De som har en forskarexamen kommer också kunna ta del av studiestödet men det ska beaktas att man har en forskarexamen, då de som är i forskarkarriären ofta gör återkommande fortbildningsinsatser. Vi ska vara väldigt noga med att omställningsstudiestödet inte ska vara i stället för arbetsgivarens självklara ansvar att se till att de anställda får den fortbildning som krävs för att de fortsatt ska klara jobbet. Den biten ska även fortsatt vara arbetsgivarens ansvar. Stödet ska vara för att ens yrke ska kunna ta en annan vändning.
Hur ska högskolorna och universiteten ha möjlighet att erbjuda det kursutbud som krävs? Kommer regeringen öronmärka pengar i budgeten för att skolorna ska ha möjlighet att erbjuda kurserna?
– Sedan jag blev minister 2016 har vi ökat antalet utbildningsplatser på högskolan med runt 40 000 och tillsammans med platserna på Komvux, folkhögskolor och yrkeshögskolor så har vi 160 000 platser. Vi har alltså byggt ut de utbildningar som leder till ökade chanser på arbetsmarknaden, och det kommer vi ha stor glädje av nu när vi får omställningsstudiestödet.
– Men självklart, jag kommer att följa den här utvecklingen jättenoga och ha kontinuerlig kontakt med parterna och med skolorna för att se om det finns de förutsättningar som behövs. Vi vill ju stärka kompetensförsörjningen, för ska vi klara klimatomställningen – och för att stärka integrationen och knäcka segregationen – då måste vi ha utbildat folk.
I det liggande förslaget omfattas bara utbildningar i Sverige av omställnings- och kompetensstödet. Ser du möjligheter att öppna upp även för utländska studier?
– Det är framför allt tänkt för de som finns på den svenska arbetsmarknaden. Men det här är en utbildning som ska stärka ställningen på arbetsmarknaden och stärka den svenska arbetsmarknaden. Självklart ska den svenska arbetsmarknaden vara attraktiv för välutbildad arbetskraft utifrån.
Och för de som vill utbilda sig utomlands och sedan komma tillbaka till Sverige?
– Ja, men vad som händer framöver, det får vi se.
Är det något du vill tillägga?
– Jag har varit medlem i över 40 år och under alla de här åren så har det varit som en röd tråd genom mitt fackliga engagemang att kämpa för fortbildningsmöjligheter. Vi kallade det ibland för ett ”Dra åt helvete”-kapital, att se till att man har en så stark ställning att man inte behöver vara beroende hos en arbetsgivare som man inte trivs med. Med det här omställningsstudiestödet får Akavias medlemmar en mycket större frihet och möjlighet att använda sina yrkeskunskaper genom hela arbetslivet.