MBA

Syftet med ett MBA-program

MBA finns inte som akademisk examen i Sverige och har därför ingen exakt definition. Ett MBA-program är en företagsekonomisk högre utbildning i management. Det kräver som regel arbetslivserfarenhet och är inriktat mot arbetslivet, inte mot fortsatta akademiska studier. Syftet med ett MBA-program är att ge redskap för att bättre och framgångsrikt kunna leda företag och organisationer. En viktig del är också det personliga nätverk som byggs upp under studietiden.

I många länder är en MBA en förutsättning för att kunna avancera inom företag och för att överhuvudtaget vara aktuell för vissa chefsbefattningar. En MBA ger då också en mycket högre lön och flera andra förmåner. Det är fortfarande mest påtagligt i USA men en liknande utveckling märks i flera länder i Asien och Europa. Många arbetsgivare i Norden ser en MBA-examen som en merit men inte alltid som en nödvändighet. Här innebär en MBA sällan stora löneökningar men leder ofta till andra typer av jobb.

Annorlunda studieprogram

Studieprogrammet för en MBA-examen är annorlunda jämfört med ett magister- eller masterprogram i företagsekonomi (Master of Science in Business Administration). Magisterprogrammen förutsätter att du har en grundutbildning i ekonomi, kraven för masterprogrammen varierar och du kan söka ett MBA-program oavsett huvudämne i din grundexamen.

Traditionellt var de amerikanska MBA-programmen två år medan många program i Europa och andra delar av världen varit 12-månadersprogram. Utvecklingen går mot mer komprimerade program även i USA.

MBA-programmen kan vara allmänt inriktade på management men det finns också specialprogram med fokus exempelvis på big data och AI.

I Norden har det traditionellt varit civilekonomer och civilingenjörer som valt MBA-utbildningar men även andra yrkesgrupper har gått utbildningarna. På amerikanska MBA-program är det vanligt att upp till 40 procent av de antagna har en grundexamen i ekonomi och resten inom andra ämnesområden. Detta för att få en bra mix av erfarenhet i gruppen.

Executive MBA-program är utarbetade för de som kommit längre i karriären, för specialister och chefer. Programmen är oftast på deltid. En del program har undervisning under ett antal heltidsveckor utspridda över läsåret medan andra har undervisning på kvällar och/eller veckoslut. Det finns även program som är distansutbildningar med några fysiska träffar under programtiden.

Global Executive MBA-program är utbildningar med internationell inriktning. De finns i olika former, där en variant är universitet som öppnat campus i olika delar av världen. Det finns också program som ges gemensamt av olika universitet i världen. Undervisningen är både digital och äger rum på campus i olika städer i olika världsdelar som deltagarna reser till.

Hur vet du att MBA-programmen håller hög kvalitet och vem garanterar innehållet? I länder där den högre utbildningen inte står under statlig kontroll eller där MBA-examen inte är skyddad, är det universitetet eller institutet som står bakom utbildningen som ansvarar för programmets kvalitet. De flesta väljer att göra det genom att skaffa en eller fler ackrediteringar. Det är en frivillig process för att fastställa att utbildningen uppfyller de kvalitetskrav som den ackrediterande organisationen ställer.

Det finns tre stora väletablerade organisationer som ackrediterar lärosäten med utbildningar i företagsekonomi eller själva utbildningsprogrammen i företagsekonomi – och då inte enbart MBA-programmen:

• AACSB International - the Association to Advance Collegiate Schools of Business, ackrediterar över 900 lärosäten i mer än 50 länder.
• Association of MBAs, ackrediterar över 260 program i mer än 75 länder.
• EFMD Global, European Foundation for Management Development står bakom European Quality Improvement System (EQUIS) som ackrediterar över 200 lärosäten i 45 länder.

Utöver dessa tre organisationer, finns det andra som arbetar mer regionalt i olika geografiska områden i världen.

En ackrediteringsprocess kräver ett omfattande kvalitetsarbete och är både kostsam och tidskrävande. Därför väljer många lärosäten att inte ansöka om ackreditering. I länder där den högre utbildningen står under statlig kontroll anser många lärosäten att det räcker med det godkännandet. Andra ser ackrediteringen som en kvalitetsstämpel och väljer att gå igenom ackrediteringsprocessen för att bli mer attraktiva för både inhemska studenter och internationella studenter och forskare.

I Sverige finns för närvarande två lärosäten, som har så kallad ”tripple accreditation” för sina program/utbildningar i ekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och  Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Det innebär att de har ackreditering från samtliga tre ovanstående organisationer. Jönköping International Business School vid Högskolan i Jönköping har ackreditering från två av organisationerna. Följande fem har en ackreditering vardera: Handelshögskolan vid Karlstad universitet, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Handelshögskolan vid Umeå universitet och Handelshögskolan vid Örebro universitet.

MBA-program är de utbildningar som är mest populära att rangordna. Det finns inga officiella rankningar utan de genomförs framför allt av internationella tidningar och tidskrifter. Majoriteten är rankningar av amerikanska MBA-program men några av de stora tidskrifterna gör även globala rankningar. Du kan använda rankningarna för att få en översikt men det är viktigt att ta reda på hur de utförts och vilka faktorer som vägts in.

Några årliga rankningar är:

• Financial Times, rankingar av flera typer av MBA-program
• Financial Times, Executive MBA

På Financial Times lista över de bästa 100 MBA-programmen, finns 4 nordiska lärosäten, Aalto-universitetet i Helsingfors, Copenhagen Business School, Handelshøyskolen BI i Olso och Handelshögskolan i Stockholm.

• U.S. News & World Report, rankningar av flera typer av MBA-program
• U.S. News & World Report, Executive MBA
• Fortune, rankning av MBA-program
• Bloomberg Businessweek, rankning av MBA-program
• Princeton Review, rankningar av olika typer av MBA-program

Ett MBA-program är en stor investering. Den totala kostnaden enbart för undervisningen under ett års heltidsstudier kan vara €90 000 i Europa och $100 000 i USA. Undervisningskostnaderna för ett Executive MBA-program är som regel ännu högre.

För ett Executive MBA-program behövs som regel ett brev från arbetsgivaren, som ger sitt stöd för ansökan och intygar finansieringen. Det allra vanligaste är att arbetsgivare betalar hela eller delar av en EMBA. Det innebär ofta men inte alltid, en förbindelse att arbeta kvar hos arbetsgivaren en viss tid efter utbildningen.

Stipendier för MBA-program och/eller andra typer av högre ekonomi- och ledarskapsutbildningar:

• Fulbrightkommissionen, USA
• Sverige-Amerika Stiftelsen, Kanada och USA
• Sweden Japan Foundation
• Svenska institutet
• Tekn. dr Marcus Wallenbergs Stiftelse för utbildning i internationellt industriellt företagande
• Övriga Wallenbergstiftelser
• Handelsbanken, Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse och Tore Browaldhs stiftelse

   

Som en del av ansökan till ett MBA-program kräver de flesta universitet och institut ett resultat från Graduate Management Admission Test (GMAT). Undantag är vissa Executive MBA-program. För utbildningar med undervisning på engelska krävs som regel även ett språkprov, antingen Test of English as a Foreign Language (TOEFL) eller International English Language Testing System (IELTS).

GMAT        

Graduate Management Admission Test (GMAT) har funnits sedan 1954. Det är speciellt konstruerat för antagningar till MBA-program men används av många lärosäten även för antagningar till andra masterprogram och forskarprogram i företagsekonomi. Testet är utvecklat av Graduate Management Admission Council (GMAC) och mäter bland annat förmåga till analytiskt tänkande och problemlösning genom matematiska och språkliga uppgifter under stor tidspress.

Ett högt resultat på GMAT är nödvändigt för att bli antagen till MBA-program där konkurrensen om platserna är stenhård, även om testet bara är en av faktorerna i ansökan. I många länder finns förberedelsekurser för testet och kurser erbjuds även digitalt.

Information och anmälan

TOEFL

Test of English as a Foreign Language (TOEFL) är ett amerikanskt språktest för den som inte har engelska som förstaspråk. Testet ges över hela världen och är ett rent kunskapsprov i engelska. Det innefattar läs- och hörförståelse, grammatik, ordkunskap, en uppsatsdel och en muntlig del. Testet används av lärosäten i framför allt USA och Kanada men efterfrågas även i Australien, Nya Zeeland och i flera länder i Asien. Det krävs också av lärosäten i många andra länder och accepteras ofta som likvärdigt med IELTS.

Information och anmälan

IELTS

International English Language Testing System (IELTS) är ett brittiskt språktest som administreras över hela världen. Det används förutom universiteten i Storbritannien av många andra länder i Europa men också i Asien, Australien och Nya Zeeland. Många amerikanska universitet accepterar också IELTS som likvärdigt med TOEFL.

Testet innefattar grammatik, ordkunskap, läs- och hörförståelse, en skriftlig och en muntlig del. På IELTS hemsida finns information om vart man vänder sig för att anmäla sig till testet.

Information och anmälan