Frågor och svar – förändrat pensionsavtal och om projektanställning

1. Bakgrund

   AkademikerAlliansen, Kommunal och OFR (Offentliganställdas Förhandlingsråd) på den fackliga sidan och Sveriges Kommuner och Regioner samt Sobona på arbetsgivarsidan har förhandlat fram ett förändrat avgiftsbestämt tjänstepensionsavtal, AKAP-KR.

2. Vad innebär avgiftsbestämd respektive förmånsbestämd pension?

   Avgiftsbestämd respektive förmånsbestämd pension är två likvärdiga system för intjänande till pension men som bygger på två olika principer.
   
   Avgiftsbestämd pension innebär att arbetsgivaren löpande betalar in en avgift motsvarande en viss procent av lönen till en pensionsförsäkring. Storleken på den slutliga pensionen beror således på lönen under hela arbetslivet (livsinkomstprincipen) samt på hur väl kapitalet förräntas och växer.
   
   Förmånsbestämd pension är baserad på lönen de sista åren före pension samt på hur länge arbetstagaren har arbetat i sektorn. Storleken på den slutliga pensionen beror således på lönen de sista åren före pension samt tjänstetiden.
   
   På kommunal sektor finns idag två gällande tjänstepensionsavtal.
   
   Det äldre avtalet KAP-KL omfattar arbetstagare födda 1985 eller tidigare och har en avgiftsbestämd del och en förmånsbestämd del för lönedelar över lönetaket (hädanefter kallat ”taket”) för allmän pension på 7,5 inkomstbasbelopp (ibb).
   
   Det nyare pensionsavtalet AKAP-KL omfattar arbetstagare födda 1986 eller senare och är helt avgiftsbestämt såväl under som över lönetaket.

3. Vad innebär det förändrade tjänstepensionsavtalet AKAP-KR?

   Tecknandet av AKAP-KR innebär i korthet att de förmånsbestämda pensionerna fasas ut och att en gradvis ökande andel av de anställda inom kommuner och regioner kommer att omfattas av ett helt avgiftsbestämt avtal, AKAP-KR, med avgifter som höjs betydligt med 1,5 procent från 4,5 till 6 procent under lönetaket på 7,5 ibb samt från 30 till 31,5 procent över lönetaket. På detta sätt säkras pensionsnivåerna för framtidens akademiker inom sektorn.

4. Finns det några övergångsregler och i så fall för vilka?

   Utgångspunkten i AKAP-KR är att alla anställda inom kommun/region-sektorn från år 2023 omfattas av det helt avgiftsbestämda avtalet AKAP-KR. Avtalet innehåller dock vissa övergångsregler för arbetstagare anställda vid övergången årsskiftet 2022/2023:
   
   - Arbetstagare födda 1985 eller tidigare som vid övergången 2022/2023 har ett pågående förmånsbestämt intjänande för lönedelar över taket ligger kvar i tidigare avtal KAP-KL med en avgift för avgiftsbestämda delar på 4,5 procent och ett förmånsbestämt intjänande över lönetaket. Arbetstagaren har dock vid tidpunkten för övergången möjlighet att välja att gå över till AKAP-KR med tilläggsavgifter (vilket är det begrepp som används, för arbetstagaren betyder det extra ersättning) utifrån en tilläggstrappa baserad på födelseår (ju äldre desto högre tilläggsavgifter).
   
   - Arbetstagare födda 1985 eller tidigare som vid övergången 2022/2023 har en lön som överstiger taket på 7,5 ibb men som ännu inte påbörjat ett förmånsbestämt pensionsintjänande (dvs pensionsunderlaget understiger 7,5 ibb) går över till AKAP-KR men får tilläggsavgifter utifrån avgiftstrappan. Detsamma gäller arbetstagare som uppnår en lön över taket under åren 2023 t o m 2026.
   
   - Dessa övergångsregler omfattar även arbetstagare som avslutat sin anställning i sektorn senast 3 månader innan övergången 2022/2023 och som återanställs i sektorn inom 3 månader efter övergången.
   
   - Arbetstagare som vid övergången omfattas av övergångspremier enligt PA-KFA 09 får tilläggsavgifter på motsvarande nivå utifrån avgiftstrappan.
   
   Innebörden av avtalet är också att de som nyanställs i sektorn efter övergången 2022/2023 omfattas av nya AKAP-KR oavsett födelseår. Detsamma gäller personer som byter arbetsgivare inom sektorn efter övergången om det har gått mer än 90 dagar sedan tidigare anställning avslutats.

5. Vilka vinner på att byta till AKAP-KR?

   De medlemmar som idag omfattas av AKAP-KL och redan har en helt avgiftsbestämd pension får genom ökade avgifter en bättre pension med det nya avtalet. Det gäller framför allt de som är födda 1986 eller senare men också medlemmar som tidigare valt att gå över till AKAP-KL. Det är viktigt att komma ihåg att avtalet gäller alla som i framtiden börjar arbeta i sektorn: De höjda avgifterna med 1,5 procent bidrar till att pensionerna tryggas för framtidens akademiker i kommun/region-sektorn.
   
   Även medlemmar födda 1985 och tidigare som idag omfattas av KAP-KL och som under sitt arbetsliv inte når upp till en lön som berättigar till en förmånsbestämd pension eller endast strax över, kommer bättre ut i och med det nya avtalet.

6. Vilka riskerar att förlora på att byta pensionsavtal och hur stor andel av våra medlemmar utgör de?

   Det är väldigt svårt att i förväg veta om och vilka anställda i sektorn som riskerar att komma sämre ut av att byta till nya AKAP-KR eftersom det beror på helt individuella faktorer samtidigt som den framtida löneutvecklingen är okänd.
   
   De som löper risk att komma sämre ut av att byta från KAP-KL till AKAP-KR är de arbetstagare som fyra år efter övergången 2022/23 eller senare får en lön över taket som skulle ha berättigat till en förmånsbestämd pension enligt KAP-KL. Generellt gäller att ju senare lönekarriär och ju bättre löneutveckling sent i yrkeslivet, desto större risk för ett sämre pensionsutfall. Det beror på att dessa personer har en kort period att tjäna in avgifter över lönetaket och kort förräntningsperiod. Det berör troligen en mindre andel av AkademikerAlliansens medlemmar.
   
   Det kan även finnas arbetstagare bland de som får tilläggsavgifter enligt övergångsreglerna i punkt 4 ovan, som riskerar att få en lägre pension efter övergången till AKAP-KR. Det gäller framför allt om det är kort tid kvar till pension kombinerat med en snabb lönekarriär i arbetlivets senare del.

7. Vad händer med KAP-KL och när börjar AKAP-KR att gälla?

   KAP-KL fortsätter att gälla för de arbetstagare som har ett intjänande av förmånsbestämd pension. AKAP-KR träder i kraft den 1 januari 2023. Även arbetstagare som är födda 1957 eller tidigare och som är anställda vid övergången kommer också fortsättningsvis att omfattas av KAP-KL efter årsskiftet 2022/2023.

8. Vad är AkademikerAlliansen?

   AkademikerAlliansen är en organisation för förhandlingssamverkan för akademiker i kommuner, regioner och kommunala företag. Vi driver de gemensamma förhandlingarna på central nivå med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona som motparter. Vi tecknar kollektivavtal om till exempel löner, allmänna villkor, omställning, arbetsmiljö och tjänstepension. AkademikerAlliansen består av 16 Sacoförbund, som tillsammans har ca 65 000 medlemmar i sektorn.

Pressmeddelande om bland annat pensionsavtalet

2021-12-21

Kontakt:

Magnus Berg, ordförande i AkademikerAlliansens förhandlingsdelegation

kontakt@akademikeralliansen.se

Bakgrund

I avtalsrörelsen 2020 fick AkademikerAlliansen erbjudande om ett nytt villkorsavtal, Allmänna Bestämmelser 2020 (AB20). Motparten Sveriges Kommuner och Regioner hade i sina förhandlingar med fackförbunden Kommunal, Akademikerförbundet SSR, Vision och Sveriges Läkarförbund kommit överens om en ny tidsbegränsad anställningsform, en projektanställning som är möjlig att ha i fyra år om den är finansierad med externa medel (till exempel från EU) eller utgör en egen budgetpost.

AkademikerAlliansen sade i november 2020 tydligt nej till AB20. Det starkaste skälet till det var projektanställningen, men det var också en helhetsbedömning, där förbunden som ingår inte såg att de yrkanden som man lämnat återspeglades i slutbudet. AkademikerAlliansen kvarstod därför i AB17, vilket bland annat innebar att andra förändringar i avtalet, som höjning av OB och kortare kvalificeringstid för en allmän visstidsanställning att övergå till tillsvidareanställning, inte formellt skulle gälla medlemmar i AkademikerAlliansens förbund.

I december 2021 gjorde AkademikerAlliansen och arbetsgivarparterna Sveriges Kommuner och Regioner och Sobona en överenskommelse som innebar att AkademikerAlliansen accepterade AB20. I den nya AB20 är bland annat projektanställningen till viss del förändrad.

Magnus Berg, ordförande i AkademikerAlliansens förhandlingsdelegation, svarar på frågor om hur organisationen har resonerat.

• Ni sade tydligt nej till AB20 förra året, till största delen på grund av projektanställningen. Nu säger ni ja, varför?
  - Vi har just förhandlat fram ett jättepaket bestående av delarna tjänstepension, omställning och kompetensutveckling, allmänna villkor och arbetsmiljö. Totalt sett är det ett bra avtalspaket som innebär i huvudsak väsentligt förbättrade villkor för medlemmar i AkademikerAlliansens förbund. Eftersom vi också i en överenskommelse med arbetsgivarsidan har fått till förbättringar av projektanställningen, bedömde vi att det är rätt tid att säga ja till helheten.
• Vilka förändringar av projektanställningsformen gäller det?
  - Uppsägningstiden av en projektanställning kommer nu att vara 3 månader från arbetsgivarens sida, men en månad för den anställde. Eftersom anställningen kan vara så länge som fyra år, är det oerhört viktigt med en något ökad trygghet för den anställde. Samtidigt är det viktigt att den anställde kan komma loss snabbt om hen skulle få ett erbjudande om en tillsvidareanställning. Vi har också överenskommit att den som blir uppsagd från en projektanställning kommer in i det nya omställningsavtalet med de förmåner det innebär. Till exempel har visstidsanställda i det avtalet rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan för att säkra anställningsbarheten på sikt.
• Vilka andra faktorer har spelat in i beslutet?
  - Med de förändringar som nu kommer att göras i AB20, anser vi att anställningstryggheten totalt sett har stärkts. Bland annat genom att den nya anställningsformen särskild visstidsanställning ersätter allmän visstidsanställning, och att möjligheterna att stapla visstidsanställningar på varandra begränsas. Vi har också ett omförhandlat omställningsavtal, KOM-KR, som stärker livslångt lärande och våra medlemmars möjligheter att utveckla sin kompetens med till exempel ett förlängt studiestöd. Vi tror att många akademiker kommer vara intresserade av det.

2021-12-21

Läs mer om  AB20

Kontakt

Magnus Berg, ordförande i AkademikerAlliansens förhandlingsdelegation

kontakt@akademikeralliansen.se